Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Den senaste tiden har många lärare vittnat om att motoriska färdigheter som var självklarheter för några decennier sedan inte är det längre. I Förskolans systertidning Ämnesläraren larmade slöjdlärare om att elever i mellanstadiet inte kan hantera en sax eller trä tråd i en nål.
Det här har slöjdlärarna känt till och pratat om länge, men det är först nu som omvärlden verkar lyssna. Saxlarmet blev en riksnyhet och högprofilerade debattörer som tidigare hånat slöjden i skolan gjorde avbön.
Förskollärarna ser samma tendenser som slöjdlärarna, visar vår enkät som 800 förskollare svarat på. En majoritet märker en försämring av både fin- och grovmotorik hos barnen i förskolan. Många berättar om att barn inte klarar av att klä på sig kläder eller hålla i pennan rätt, de har svårt att gå i skogen, klättra och balansera. En hel del förskollärare svarar att de arbetar medvetet med både fin- och grovmotorik.
Trendskifte i skolan
Jag tror att genomslaget för larmen beror på att vi är inne i ett trendskifte i
skolan. Vindarna har vänt och det som tidigare varit ute har blivit inne. Vikten av att kunna skriva för hand betonas, skärmarna ska väck ur skola och förskola. I skolan vädrar den tidigare utskällda katederundervisningen morgonluft, medan läraren som handledare för elevernas eget utforskande får stryka på foten.
Bakom allt det här ligger en yrvaken insikt om konsekvenserna av att vi har blivit ett stillasittande folk ständigt försjunkna i våra mobiler. Och att färdigheter som att skriva för hand, klippa, sy, knyta skosnören inte är något vi kan ta för givet, utan något som tålmodigt måste tränas på. Och att förmågan att trä i en tråd inte bara är bra för att kunna sy i framtiden utan är tätt sammankopplad med förmågan att lära sig saker överhuvudtaget.
Låt oss hoppas att trendbrottet leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste göra en tvärvändning och kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen. Men det senare är nog inte särskilt troligt. Pysslet i förskolan får kanske däremot en välförtjänt statushöjning.
Läs alla artiklar i vårt tema om motorik
Förskollärarnas larm: Barnen klarar inte enkla rörelser
Förskolläraren: Många barn ger upp om de inte kan direkt
Professorn: Därför är det viktigt att pyssla i förskola
Bara en av tio förskolor har plan för rörelse
Här förvandlas förskolan till en hinderbana – varje vecka
Forskaren: För lite om rörelse och motorik på lärarutbildningarna
Experterna: Motoriken är grunden för all inlärning