Professorn: Därför är det viktigt att pyssla i förskolan
Handens språk lär man sig allra bäst i tidig ålder, säger professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet
Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker. Aktiva händer expanderar händernas område i hjärnan och engagerar fler nervceller, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
– Därför blir jag orolig när jag ser barn i barnvagn försjunkna bakom en skärm.
Han har passerat 80-strecket men är alltjämt en engagerad röst i debatten om barns skärmtid och elevers behov av praktisk-estetiska ämnen.
– Samverkan mellan hand och hjärna är helt central, där uppstår ett rikt synaptiskt flöde som är gynnsamt för all form av inlärning.
När han får höra om vår kartläggning av förskolebarnens försämrade finmotorik blir han beklämd:
– Jaså, börjar försämringen så tidigt, det visste jag inte. Men jag hade nog misstänkt det.
Samverkan mellan hand och hjärna är helt central.
När är det som viktigast att börja träna finmotoriken?
– Ju tidigare, desto bättre. Hjärnan är som allra mest formbar i unga år.
Som att lära sig ett språk
Han jämför med förmågan att lära sig ett nytt främmande språk perfekt, helt utan brytning.
– Barn i förskoleåldern är bäst på detta och de flesta barn klarar det fram till elvaårsåldern, men därefter blir det svårt. Det är likadant med handens språk, det lär man sig allra bäst i tidig ålder.
Många barn blir ju flinka med fingrarna över tangenterna. Också ett sätt att träna finmotorik, eller?
– Visst, men att svepa med fingrarna över en skärm är otillräcklig träning, eftersom den inte är tredimensionell. För att träna upp din finmotorik måste du träna i fler dimensioner, som att bygga lego, klippa, rita eller skriva. Det ger en träning för hela handen.
Barnen tränar väl oproportionerligt mycket med just tummarna?
– Jag har tänkt mycket på det. Alla fem fingrarna har egna utrymmen i hjärnan och tummens utrymme kommer säkerligen att växa framöver. Man kan misstänka att det kommer att ske på bekostnad av de andra fingrarnas utrymme, men det är bara en spekulation.
”Händerna måste få träna”
Göran Lundborg, som är professor emeritus i handkirurgi vid Lunds universitet, talar gärna om ”handens intelligens”.
– Våra händer är smarta, i människans mångtusenåriga utveckling fanns händerna färdiga långt innan hjärnan var fullt utvecklad.
Men för att utveckla sin intelligens måste händerna få träna, då kan de uträtta storverk.
– Jag träffade en pianist en gång som kunde spela Mozartsonater medan hon tänkte på något helt annat. ”Kan det vara så att hjärnan flyttat ner till handen?” frågade hon mig.
Nej, men i hennes fall hade all träning lett till att hjärnan och handen hittat ett sofistikerat samspel. Signalerna startar i hjärnan, går genom ryggmärgen och ner till armar och fingrar, men de går också åt motsatt håll: den upptränade känseln i fingrar och händer skickar signaler tillbaka till hjärnan.
– Du kan ju knyta en sko medan dina tankar är någon annanstans. Men bara om du tränat på finmotorik av den typen.
Läs alla artiklar i vårt tema om motorik
Förskollärarnas larm: Barnen klarar inte enkla rörelser
Förskolläraren: Många barn ger upp om de inte kan direkt
Professorn: Därför är det viktigt att pyssla i förskola
Bara en av tio förskolor har plan för rörelse
Här förvandlas förskolan till en hinderbana – varje vecka
Forskaren: För lite om rörelse och motorik på lärarutbildningarna
Experterna: Motoriken är grunden för all inlärning