
Bavel ritar ut sin smörkniv med stor koncentration.
Tuss, Alma, Lea och Nasrin tillverkar ett hjärta på en träplatta. De har slöjd på fritidshemmet en gång i veckan på Fylstaskolan i Kumla. Foto: Jeffrey Mcintosh.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen. En extra bonus är att de samtidigt kan träna upp både sin fin- och grovmotorik.
Det är något speciellt med doften av nyhyvlat virke, och det är precis vad man möter i den stora slöjdsalen högst upp på Fylstaskolan i Kumla. Utanför de stora fönsterrutorna vid gaveln är det grått och snöblandat regn, men inne i salen är det däremot varmt och fullt av aktivitet. Bavel, som går i trean, formar noggrant ut sin smörkniv med figursågen och intill sitter Loke och slipar på sin smörkniv med stor koncentration. Alma, Tuss, Lea och Nasriin funderar en stund på vad de ska hitta på nu när servetthållarna de skapade under den senaste slöjdvändan är klara och färdigmålade. De bestämmer sig för en gemensam uppgift utifrån en liten träplatta. På den ska de spika fast fina spikar i form av ett hjärta och sedan trä garn runt.
– Vi vill vara lite snälla och ska ge hjärtat till Bob, vår slöjdlärare, förklarar Tuss medan det är Almas tur att spika.
Läraren i fritidshem Emelie Bäckemalm berättar att fritidsslöjd är en av de aktiviteter som tillkommit sedan ”nystarten” av skolans storfritids.
Läraren i fritidshem Emelie Bäckemalm.
– Jag har arbetat här på skolan tidigare och när jag kom tillbaka var det många av de äldre barnen som hade slutat vara kvar på fritids och som i stället gick hem direkt efter skolan. Vi funderade då på vad som skulle få dem att stanna kvar och beslöt att fråga vad de ville göra. Nu har vi fritidsråd en gång i månaden där eleverna får komma med önskemål, säger hon.
När barnen själva fick vara med och bestämma förändrades läget och i dag är det gott om barn på fritidshemmet varje dag. Röda fritids, där de äldre barnen går, ligger på tredje våningen och där är det full aktivitet. Ett gäng killar spelar Fifa, några tjejer diskuterar hur Lasse Stefanz och Lia Larsson, som många på fritidshemmet hade tippat som segrare, inte gick vidare på senaste Mello, och vid ett av borden är det pärlpyssel på gång.
– Det är runt 25 barn här varje dag nu. En dag i veckan är det fotboll och en dag har vi tillgång till idrottshallen. Vi har också mycket skapande aktiviteter, säger Emelie Bäckemalm och visar det stora teckningspusslet de nyligen gjort tillsammans och hängt upp i hörnan intill röda soffan, och de egentillverkade dag- och skrivböckerna med marmorerat omslag.
Tidigare var det heller inte många som var på fritidshemmet under loven, men även det har ändrats. Under årets sportlov var det 20 barn som dök upp.
– Det var ett stort uppsving, så många barn på lovet har vi aldrig haft tidigare. Vi var bland annat på Pokémonjakt och ett gäng följde med till mitt gym och fick testa att träna, säger Emelie Bäckemalm som förutom att vara en av två fritidslärare på Fylstaskolans storfritids även tränar crossfit på fritiden. I slutet av förra året knep hon bronsplatsen under VM i Kanada.
Alla aktiviteter som erbjuds på fritidshemmet ger också möjlighet att träna upp både fin- och grovmotorik. Här är det numera gott om rörelse och idrott, liksom pyssel i olika former. Emelie Bäckemalm har, liksom många andra i skolans värld, sett att barnens motoriska förmågor inte är som förr.
Det handlar mycket om deras tålamod, och om jag ska gissa tror jag att det beror på att de spelar mycket och är vana vid snabba belöningar.
– Det handlar mycket om deras tålamod, och om jag ska gissa tror jag att det beror på att de spelar mycket och är vana vid snabba belöningar, där får de liksom betalt direkt. De gillar inte att saker tar tid och därför väljer de bort sådant som är för pillrigt. Men nu när vi erbjuder det så brukar de vilja vara med, i synnerhet lockar det om vi vuxna deltar. Vi skapar mycket med pärlor och syr. Numera har vi heller inga stängda skåp, allt är alltid tillgängligt och då kommer det mer spontant att de vill pyssla, säger hon.
Även träslöjdsläraren Bob Crossler, som tar av sin förtroendetid för att ställa upp som lärare på fritidsslöjden, har märkt att barnen behöver öva upp sin finmotorik, och påpekar att fritidsslöjden är ett bra tillfälle för det.
– Jag har varit i skolans värld i 18 år och har sett hur barnen blivit mindre aktiva. Att så många barn har sämre motoriska förmågor numera är faktiskt galet. Jag tror att det beror på att många föräldrar inte har tid med sina barn, att de lämnas med telefonen, datorn eller plattan i stället. Det märks tydligt, säger han.
Bavel ritar ut sin smörkniv med stor koncentration.
Fritidsslöjden har max åtta deltagare åt gången och träffas en gång i veckan under 4-5 veckor, sedan är det andras tur att få slöjda. De får bygga vad de vill och har en egen vagn att förvara sina saker på till nästa tillfälle.
– Jag gillar att ha de här små grupperna, man får en helt annan överblick. En del av eleverna har inte haft slöjd som ämne ännu och den tid jag lägger ner här på fritidsslöjden har jag igen när de senare ska ha slöjd ”på riktigt”, då kan de redan använda flera av verktygen, säger Bob Crossler.
Redan efter en knapp timme har Siri gjort klart sin lilla plakett med det spikade hjärtat och visar upp sitt verk för Emelie Bäckemalm.
– Titta, det står ”From Siri”, på engelska. Jag ska ge den till mamma, säger hon med stolthet i rösten.
Tjejgänget är också klara med sin skapelse och berättar om hur kul det är med slöjden och allt annat som händer på fritids numera. Hur de har haft maskerad, tränat att gå på händer, hur de klättrade på rep på gymmet och lärde sig gå armgång, och hur de önskade sig speciella byggplattor på ett fritidsråd och sedan fick det.
Slöjdläraren Bob Crossler håller i fritidsslöjden.
Emelie Bäckemalm nickar instämmande och berättar att barnen aldrig, som man kanske kan tro, kommer med några orimliga önskemål på mötena.
– Ingen ber om att åka till Liseberg eller liknande. I stället är det önskemål som om vi kan grilla hamburgare eller köpa byggplattor, och vi har som utgångspunkt att inte säga nej till något. Ofta går det att ordna, säger hon.
Slöjdtimmen är över för i dag och barnen plockar snabbt undan och säger hej då till Bob Crossler.
– Det är jättekul med slöjden, jag har varit med många gånger och vill vara med nästa gång också, säger Tuss och försvinner nerför trappan till vanliga fritids tillsammans med Alma och alla de andra.
Förskollärarnas larm: Barnen klarar inte enkla rörelser
Förskolläraren: Många barn ger upp om de inte kan direkt
Professorn: Därför är det viktigt att pyssla i förskola
Bara en av tio förskolor har plan för rörelse
Här förvandlas förskolan till en hinderbana – varje vecka
Forskaren: För lite om rörelse och motorik på lärarutbildningarna
Experterna: Motoriken är grunden för all inlärning
LÄS ÄVEN
Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.