Forskaren: För lite rörelse och motorik på lärarutbildningarna

I Sverige har vi numera dålig koll på barns motoriska utveckling, enligt idrottsforskaren Suzanne Lundvall, som tycker att skolpolitkerna borde prioritera området. Foto: Johan Strindberg.

Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Varje barn ska ges möjlighet att utveckla sin grundmotorik, säger hon.

Lotta Ringdahl

27 mar 2024

Forskning visar att unga blir alltmer inaktiva, och så ser det ut på många håll i världen. I flera länder har studier genomförts som visar att upp emot hälften av alla barn numera har svårigheter med sin motorik. Tyska forskare har visat att andelen barn med låg motorisk kompetens har ökat från 16 till 36 procent under de senaste 30 åren. Suzanne Lundvall säger att trenden måste brytas, och att många barn i dag har svårt även med enkla övningar som att gå baklänges, göra kullerbyttor eller balansera på ett ben.

– I Sverige har man inte systematiskt haft koll på det här på samma sätt som i andra länder. Förr fanns 4-årskontroller där man bland annat kontrollerade om barnet kunde hoppa på ett ben och gå baklänges, men det görs inte längre. Däremot finns en svensk studie från 2001 som visade att cirka 40 procent av eleverna i åldrarna 10–12 år inte nådde uppnåendemålen* för årskurs fem, säger hon.

Kurser i motorik har nedprioriterats

En av förklaringarna till problemet, som Suzanne Lundvall ser det, är att kurser inom grundläggande motorik har nedprioriterats på utbildningarna för förskollärare, idrottslärare och fritidslärare.

– I början av 2000-talet beslutades att utbildningarna skulle bli mer akademiska. Studieplanerna ändrades och estetiska ämnen som musik, bild och rörelse med sina praktiska inslag fasades ut. Därför finns tyvärr inte samma självklara kunskap i de här yrkesgrupperna som det fanns tidigare. Det är oerhört olyckligt, säger hon.

För att vända trenden vill hon att utbildningarna sätter ljuset på rörelse igen och säkerställer att studenterna får den kompetens som krävs. Hon uppmanar även blivande studenter att ställa krav på utbildningarna och visa att de vill lära sig mer om det här. Ytterligare en väg i rätt riktning vore att erbjuda utbildningar som är nyskapande och innovativa där utbildning i lek och rörelse tillsammans med musik och bild får ta stor plats. Det kan vara något som lockar nya studenter.

Orättvis start för barnen

– God motorik är grundbulten som barnen kan bygga vidare på. Många gymnastik-, dans- och idrottsföreningar erbjuder en bra grundmotorisk rörelseträning. En annan viktig lösning på problemet är att föräldrar och familjer avsätter tid och lägger ifrån sig telefonerna, och i stället visar sina barn hur man tillsammans kan rulla som en stock eller balansera på ett ben medan man borstar tänderna, säger hon.

Stadsplaneringen ser hon också som en bov i dramat. För att barn ska ges möjlighet till rörelse krävs tillgång till gröna ytor, bra lekplatser, och förskole- och skolgårdar.

Suzanne Lundvall påpekar också att när kompetensen kring motorik och rörelse saknas hos förskollärare, fritids- och idrottslärare leder det till en olikvärdig förskola och skola.

– Nu är det personalens egen erfarenhet och kunskap som är avgörande. Att alla barn inte får grundläggande motorisk träning och stimulans är väldigt orättvist. Att ge varje barn en möjlighet att etablera och utveckla sin grundmotorik bör stå högt upp på skolpolitikernas prioriteringslista, säger Suzanne Lundvall.

uppnåendemålen: att behärska grovmotoriska grundformer som att springa, hoppa, rulla, kasta och fånga samt med balans och kroppskontroll kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik.