Läskrisen ger lyssneföretaget stor makt i skolan

LÄS ÄVEN: De tjänar miljoner på lyssneläsningen – år efter år

Enligt varannan lärare i Ämneslärarens granskning har så kallad lyssneläsning – det vill säga när lyssning på inläst text ersätter läsning – blivit vanligare i skolan.

Av de 1 608 svarande lärarna uppger varannan lärare att de har elever som alltid eller ofta lyssneläser i undervisningen.

Granskningen visar även att edtech-bolaget ILT gör stora vinster på att sälja inlästa läromedel till skolor.

Att det sker samtidigt som larmen om en läskris duggar tätt förvånar inte Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, som forskat om kommersiella aktörer som säljer varor och tjänster till skolan.

– ILT och andra edtech-bolag lever på skolans problem. Ju mer kris det är i skolan desto bättre blir marknaden för de här aktörerna, som menar att problemen går att lösa med hjälp av deras produkt, säger Malin Ideland.

”Tjänsten blir normaliserad”

Hon betonar att digitala verktyg, som inlästa läromedel, kan vara ett viktigt stöd i undervisningen och att lärarna har ett ansvar att använda verktygen på ett klokt sätt.

Men när ett företag som ILT säljer abonnemang på inlästa läromedel till 287 av 290 kommuner så bör skolorna vara vaksamma på vilken makt det företaget får över undervisningen, menar hon.

– Risken är att tjänsten blir normaliserad i skolan, inte för att den nödvändigtvis är bra eller pedagogiskt beprövad, utan för att den är upphandlad och tillgänglig, säger Malin Ideland.

Risken är att tjänsten blir normaliserad i skolan, inte för att den nödvändigtvis är bra eller pedagogiskt beprövad, utan för att den är upphandlad och tillgänglig.

Tillåts edtech-företagen formulera lösningarna på skolans problem kan de också skapa en förväntan om att problemen kan fixas med bolagens produkter.

Köper huvudmännen den bilden är risken att begränsade resurser läggs på yttre digitala tjänster, i stället för att fokus riktas mot den egna inre pedagogiska verksamheten, menar Malin Ideland.

Ser du en risk att en kommersiell aktör som ILT kan sälja in tjänsten inlästa läromedel som en relativt billig och enkel ”lösning” på läskrisen till huvudmännen?

– Genom intensiv marknadsföring så förstärks fokus på ett specifikt problem. Edtech-företagen bidrar inte bara med en lösning, utan är också delaktiga i att styra hur undervisningen organiseras. Ämneslärarens granskning visar att bolaget har blivit en viktig aktör i klassrummet. Frågan är vad deras ”lösning” för med sig i förlängningen.

Starkt präglade av it-branschens normer

ILT marknadsför sin inläsningstjänst med slogans som ”via appen och webben kan eleverna använda tjänsten när, hur och var de vill” och ”med hjälp av ljud-, tal- och fulltextböcker kan elever på flera olika sätt ta till sig kunskap – låt eleverna hitta sitt sätt”.

Det överraskar inte heller Malin Ideland. Hon har studerat edtech-företagens reklam och konstaterat att den är starkt präglade av it-branschens normer. Skolorna erbjuds snabba tekniska lösningar, som gör det möjligt för elever att jobba självständigt och individuellt medan läraren agerar ”coach”.

Det är kulturella normer som skolan får med sig på köpet när de upphandlar bolagens tjänster, menar Malin Ideland, som varnar för att det får konsekvenser.

Hon anser att det behövs en ökad kunskap om sambandet mellan individualiserade – ofta kommersiella – lösningar och växande kunskapsklyftor.

– Bolag som ILT marknadsför produkter som är i linje med vår tids stora tilltro till det individualiserade lärandet – som att alla lyssnar på sitt i sina lurar. Det kan låta bra, men samtidigt ser vi att skillnaderna mellan kunskapsresultat ökar, säger Malin Ideland.