Lyssneläsning är ett svek mot yrkeselever

Att lyckas få elever att ta till sig text handlar mycket om lärarens egen insats, enligt Tom Bergström. Det är fullt genomförbart, så länge eleverna förstår hur de ska gå tillväga vid olika moment. Foto: Daniel Eriksson

Yrkeslärarna Tom Bergström och Mats Ek vill inte låta sina elever inhämta kunskap med hjälp av inlästa läromedel. Tvärtom. De är kritiska och anser att deras elever också måste kämpa för att bli goda läsare, som alla andra. Annars sviker man eleverna.

Muraren och yrkesläraren Tom Bergström blev provocerad när han hörde begreppet ”lyssneläsning” för första gången.

– Det är som om man har hittat på ett begrepp för att dölja att vi har analfabeter. Lite som att gå på botten och hävda att man kan simma, säger Tom Bergström som arbetar på Karlfeldtgymnasiet i Avesta.

Inlästa läromedel finns i princip i alla Tom Bergströms ämnen. De har ökat de senaste åren, men han är skeptisk till att använda ljudböcker i undervisningen. Hans elever arbetar uteslutande analogt på teorilektionerna: vanlig lärobok, papper och penna. Och det är ett fullt medvetet val från hans sida.

– Men när jag har haft elever med grav dyslexi så har de givetvis fått lyssna i ­stället. Fast då har de fått lyssna på när andra ­elever läser ur läroboken. Många som säger att de har dyslexi verkar främst ha vanliga läs- och skrivsvårigheter och det är ju de som verkligen behöver öva på att läsa och skriva, annars gör man dem en otjänst. Jag tycker man anpassar bort alldeles för ­mycket numera. Det är ett svek mot eleverna.

Det kan uppstå ett visst motstånd hos eleverna när det är dags att inhämta kunskap via läsning, men på sikt brukar de vinna acceptans för Tom Bergströms undervisningsmetod. Foto: Daniel Eriksson.

 

Att läsa i en bok i stället för att lyssna på inläst material har många fördelar, anser han.

– Man behöver ju stanna upp och tänka igenom det man läser. Det går när man läser en bok, medan en ljudbok bara rullar på.

Tom Bergström har svårt att svara på i vilken utsträckning ljudböcker är etablerade som läromedel på hans skola, eller på yrkesprogram i allmänhet.

– Men väldigt många jobbar med digitala läromedel där man mer eller mindre kan klicka sig fram till rätt svar.

Nivån på elevernas läskunnighet varierar. Vissa är relativt duktiga på att läsa, andra har det svårare.

– Du kan inte bli en bättre läsare genom att inte läsa, säger han.

Tom Bergströms teoriundervisning

  1. Utgå från läroboken och arbeta kapitelvis.
  2. Inled med repetition av föregående lektion.
  3. Gå in på dagens ämne och högläs valda delar och förklara. Har du en passande anekdot, väv in den.
  4. Låt eleverna läsa i boken, 10–20 sidor, och dela därefter ut frågeformulär.
  5. Blanda faktafrågor och jämförande frågor så att eleverna får arbeta med boken.
  6. Avsluta lektionen med att se till att eleverna har rätt svar i sitt övningsmaterial.
  7. Varje kapitel avslutas med prov på övnings­materialet.
  8. Låt det ta den tid som krävs.

Hans undervisningsmetod är klassisk och relativt enkel, konstaterar han, men ganska tidskrävande.

Eleverna får jobba kapitelvis. Inledningsvis går han igenom vad de ska lära sig och förklarar svåra begrepp som finns i den text som eleverna ska läsa under lektionen.

– Sedan får de själva läsa de sidor jag anger. Därefter får de ett papper med frågor kopplat till det de har läst i boken och så får de söka svar i boken, skriva ner och bearbeta dem.

När eleverna är klara med ett kapitel har de ungefär tre-fyra A4-sidor med text, med svaren som de själva har skrivit.

– Då blir det lite lättare för eleverna att orientera sig i materialet jämfört med om man bara läser igenom ett kapitel och inte riktigt vet vad man ska kunna. Sedan brukar jag säga: ”läser ni på det här så klarar ni provet”, som är ett poängprov med fritextsvar.

Tom Bergström känner att han har fått bekräftelse för sin undervisningsmetod. Många elever har insett att läsning och repetition lönar sig, berättar han. Men det är ändå inte ovanligt att han får höra kommentaren: ”Jag behöver inte läsa, jag ska ju bli murare”. Fast då har Tom Bergström ett standard­svar:

– Du är 16 år. Du vet inte vad du kommer att behöva. Det är därför jag, som är vuxen, är här. Du måste kunna läsa för att ta till dig samhällsinformation och vara delaktig i samhällsdebatten, även om du är yrkeselev. 

”Vi kan inte bara byta ut det svåra. Eleverna måste även få traggla med sådant som är svårt.”

Mats Ek

Mats Ek arbetar på el- och energiprogrammet i Gävle. Frågan om läsning intresserar honom. Han har låtit 31 elever svara på en enkät om fritidsläsning – ”vanliga” böcker kontra ljudböcker. Bilden av att yrkeselever inte läser så mycket bekräftades, berättar han.

– Fjorton elever läste regelbundenhet, men då handlade det om en bok per år, ungefär. Frekvensen var densamma bland dem som lyssnade på böcker. Medan sex elever både lyssnade och läste.

Mats Ek, yrkeslärare på el- och energiprogrammet i Gävle.

Inte heller Mats Ek skulle byta ut vanliga böcker till ljudböcker med inläst text.

– Vi kan inte bara byta ut det svåra. Eleverna måste även få traggla med sådant som är svårt. Det här är en grundutbildning och om de inte kan läsa och skriva begripligt så fråntas de deltagande i samhället.

Han tillägger att han inte alltid är överens med specialpedagogen på skolan och att de därför brukar ha små, men vänskapliga, debatter om läsning.

Många av hans elever har någon typ av skolsvårighet.

– De elever som jag brukar pusha att koncentrera sig på att läsa brukar komma ganska snabbt framåt.

På el- och energiprogrammet läser man mycket i bilder. Även här ser han ett samband: en bra läsare är bättre på att läsa ritningar.

– Vi har ju ritningar och instruktioner som vi ska bygga en verklighet kring. De bilderna är också en form av abstraktion där man ska läsa, tolka och ta till sig en bild av verkligheten, ofta med hjälp av symboler, säger han.

De elever som har tränat på att läsa texter har lättare att förklara samband, enligt Mats Ek.

– De har liksom knäckt koden. De vet hur man tar till sig något abstrakt som ska konkretiseras i handling, vilket är svårare om man främst har lyssnat på inläst text.

Tom Bergström och Mats Ek

Mats Ek

Ålder: 60 år.

Bor: Tierp.

Familj: Sambo, två vuxna barn och två barnbarn.

Antal år i yrket: Åtta.

Därför blev jag lärare: ”Jag är mycket road av att se andra utvecklas (på gott och ont), och vill dela med mig av mina kunskaper. Men jag kände även att tiden som hantverksarbetare började ta ut sin rätt, krämporna kryper sig på. Läraryrket ger mig en chans att fortsätta arbeta med ett spännande yrke, från ett annat perspektiv.”

Tom Bergström

Ålder: 44 år.

Bor: Västerfärnebo utanför Sala.

Familj: Fru och två döttrar.

Antal år i yrket: Tretton.

Därför blev jag lärare: ”Jag blev tillfrågad av min gamla lärare. Det kan jag väl testa, tänkte jag, och på den vägen är det.”