Lotteriet: Så mycket skiljer betygen mot nationella prov

Sedan 2018 ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättning. En genomgång av Skolverkets betygs- och provstatistik för årskurs nio (läsåret 2022–2023) visar på mycket stora geografiska skillnader när det gäller andelen elever som fick högre slutbetyg än provbetyg.

Några exempel:

• I Kinda fick 76 procent högre slutbetyg i svenska än provbetyg, i Karlstad 41 procent och i Salem 16 procent. Rikssnittet låg på 28 procent.
• 63 procent i Strömstad fick högre slutbetyg i matematik än provbetyg, 36 procent i Hässleholm och 5 procent i Åtvidaberg. Rikssnittet låg på 24 procent.
• I Vingåker fick 34 procent högre slutbetyg i engelska än provbetyg, 18 procent i Borlänge och 2 procent i Tomelilla. Rikssnittet stannade på 10 procent.

En genomgång av statistiken på länsnivå visar på liknande skillnader, om än på en lägre nivå (se tabell i slutet av artikeln). 

Även när det gäller skillnaden mellan andelen flickor och pojkar som fick högre slutbetyg än provbetyg varierar det mycket mellan landets kommuner.

Proven har fått högre rang

Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström pekar på flera möjliga förklaringar till skillnaderna, bland annat graden av skolkonkurrens, antal elever, andelen behöriga lärare, tradition, hur vanligt det är att föräldrar och elever försöker påverka betygssättningen, andel med höga provresultat och hur utvecklade system det finns för rättning och sambedömning.

Sedan några år tillbaka ska resultaten på nationella prov, enligt skollagen, särskilt beaktas vid betygssättning.

– Det innebär att proven har ”puttats upp” i rangordning. Men de är fortfarande ett betygsunderlag av flera, säger Pontus Bäckström.

– Exakt vad ”särskilt beakta” betyder kan variera mellan olika lärare beroende på hur många andra betygsunderlag de har tillgång till.

Därför varierar betygen

Pontus Bäckström menar att det av flera skäl är viktigt att betygen är likvärdiga och speglar det som eleverna de facto kan. 

– Om olikvärdiga betyg gör att elever inte kommer in på önskade utbildningar, för att platserna har gått till elever som fått högre betyg än vad deras kunskaper motiverar, uppstår det en stor orättvisa.

”Vi kommer föreslå ett betygssystem där man på gruppnivå inte kan avvika från snittet.”

Även regeringens betygsutredare Magnus Henrekson betonar rättviseaspekten.

– En viss prestation ska ge samma betyg oavsett var i landet den sker. Helst ska betygssystemet också främja att eleverna lär sig mycket. 

Varför varierar andelen elever som får högre slutbetyg jämfört med resultaten på de nationella proven?

– För att man får sätta vilka betyg man vill. Det är lagligt att avvika hur mycket som helst från de nationella proven. Vissa skolor utnyttjar den möjligheten, säger Magnus Henrekson. 

– Ett rykte om att det på en viss skola är enklare att få bra betyg kan innebära en fördel i konkurrensen om eleverna.

Vad vill ni göra åt det?

– Vi kommer från utredningens sida att föreslå ett betygssystem som innebär att man på gruppnivå inte kan avvika från snittet. Exakt hur det kommer att se ut är för tidigt att säga.

– Det går att utforma ett rättvist betygssystem under förutsättning att man accepterar att resultaten på de nationella proven styr genomsnittsbetygen på gruppnivå. Det går även att utforma de nationella proven så att de ganska väl avspeglar elevernas kunskaper.

Ett av flera problem

Enligt Sveriges Lärare är den bristande likvärdigheten bara ett av flera problem med det nuvarande betygssystemet.

– Jag är säker på att Magnus Henreksons betygsutredning kommer att lägga intressanta förslag som är värda att ta i beaktande. Men utredningens direktiv är alldeles för begränsat. Den får till exempel inte röra frågan om F-betyget, säger Pontus Bäckström.

– Vi menar att problemen med det nuvarande betygssystemet är så komplexa och mångfacetterade att hela systemet behöver utredas och det förutsättningslöst. Det här är en fråga där det inte finns utrymme för några dogmatiska och på förhand givna uppfattningar om att det ska vara på det ena eller andra sättet. Vilket betygssystem vi har påverkar individers livschanser och har stor betydelse för hela samhället.