![](/contentassets/6c990c9cb44843df9b774d5e5d9980f6/cecilia-warnholtz.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
”Tyvärr är påverkan på betygssättande lärare så utbredd att man nästan inte reflekterar över det längre”, säger Cecilia Warnholtz.
Cecilia Warnholtz säger att lärarna har blivit så vana att pressas för att höja betyg att de knappt reagerar på det längre.
Granskning
Lärare pressas av elever, föräldrar och skolledare att höja betygen.
– Påverkan på betygssättande lärare är så utbredd att den nästan blivit norm, säger läraren Cecilia Warnholtz.
En rad undersökningar berättar om hur lärare återkommande utsätts för påtryckningar i samband med betygssättning.
– Det kan vara elever, föräldrar eller skolledare som på olika sätt pressar på för att det ska sättas högre betyg. Tyvärr är påverkan på betygssättande lärare så utbredd att man nästan inte reflekterar över det längre. Det har blivit norm, snarare än något som sticker ut, säger Cecilia Warnholtz som är lärare i svenska och engelska på Skälltorpsskolan (åk 7–9) och vice ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Påtryckningarna kan variera från mer subtila som att en förälder i utvecklingssamtal säger att ”mitt barn är ingen F-elev” och att det är upp till läraren att lösa det, till mer eller mindre konkreta hot.
– Det sistnämnda är dock ovanligt, även om det händer. Det är betydligt vanligare att en förälder som är missnöjd med ett betyg kräver att barnet ska få göra ett nytt prov, en inlämning till eller på annat sätt visa att hen är värd ett högre betyg.
Inlindade hot är vanligare i socioekonomiskt starka områden.
Föräldrar kan i samband med betygskontakter understryka sin utbildnings- eller yrkesbakgrund, position i samhället eller sina ”känningar”.
– Den typen av mer eller mindre inlindade hot är vanligare i socioekonomiskt starka områden än i svaga. Det är föräldrar som vet hur de ska agera och uttrycka sig, säger Cecilia Warnholtz.
En del kan antyda att skolans goda rykte står på spel.
– En skolas budget bygger på hur många elever den har. I en kommun som exempelvis Göteborg finns det många skolor att välja på, både kommunala och privata. Sprids det ett rykte om att en viss skola sätter låga betyg kan det leda till att elever – eller deras föräldrar – väljer andra skolor.
”Tyvärr är påverkan på betygssättande lärare så utbredd att man nästan inte reflekterar över det längre”, säger Cecilia Warnholtz.
Med jämna mellanrum larmas det om att lärares löneutveckling kopplas till de betyg som de sätter.
– Det är svårt att säga hur vanligt det är. Det är ju inget som en skola eller rektor direkt går ut med. Men jag tror att det hos många lärare finns en oro för att stränga betyg – låg måluppfyllelse – kan påverka löneutvecklingen.
– Höga betyg gör å andra sidan alla glada – elever, föräldrar och rektor. Samtidigt är betygssättning myndighetsutövning. Felaktig myndighetsutövning kan leda till att lärarens legitimation dras in, även om det är mycket ovanligt.
Inträffar det att rektorer ändrar betyg som lärare satt, kanske efter påtryckningar?
– Ja. Jag vet också fall då rektorn bestämt att en annan lärare än den ordinarie ska betygssätta en elev eller ändra ett redan satt betyg.
Enligt Cecilia Warnholtz erfarenhet som högstadielärare gäller de flesta diskussioner betyget F, det vill säga huruvida en elev är godkänd och behörig att läsa vidare på gymnasiet eller inte.
Skulle pressen på lärarna minska om man tog bort betyget F?
– Om alla var garanterade en plats på gymnasiet skulle problemen minska.
Å andra sidan kan ett slopande av F-betyget leda till andra problem, till exempel när det gäller kommunikation kring hur långt en elev har nått i ett ämne.
Lärarbristen ökar pressen på legitimerade lärare.
– I dag är det många obehöriga som arbetar i skolan. Ofta tillfrågas, eller beordras, legitimerade att sätta betyg på elever som de inte har haft. Ibland förväntas de skriva under ett betyg som en obehöriga redan har satt.
Många obehöriga lärare i kombination med betygspress försvårar en rättssäker betygssättning.
– Men det innebär också ett arbetsmiljöproblem även om ett ännu större bekymmer just nu är den pressade arbetssituation som många lärare har, med för mycket undervisningstid, för lite tid för planering och efterarbete och för stora elevgrupper.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.