Sara Bruun: ”Skrota dagens betygssystem”

Läraren Sara Bruun framför en illustration av "Betygslotteriet”.
Foto: Ludvig Thunman. Illustration: Emma Hanquist

Läraren Sara Bruun tror att betygsinflationen kommer att fortsätta öka så länge nuvarande system behålls.

Dagens betygssystem bör skrotas. Det menar språkläraren Sara Bruun.
– Dessutom behövs det kraftiga satsningar på lågstadiet som gör att barnen i tid lär sig att
läsa och skriva.

Från och med i år gäller nya principer vid betygssättning av de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och engelska (årskurs nio).

Tidigare krävdes det att minst två av tre delprov var godkända för att eleven skulle anses ha uppnått godkänt resultat.

– Denna princip har nu tagits bort. Resultaten i de olika delmomenten ska i stället vägas samman och proven vara kompensatoriska. Det innebär till exempel att en elev som är duktig på att tala engelska kan uppnå gränsen för godkänt (betyget E) på provet i engelska, trots att hen knappt kan läsa eller skriva, berättar en upprörd Sara Bruun.

– Samtidigt ska resultaten på de nationella proven särskilt beaktas, alltså väga tungt, vid betygssättningen.

Vad leder det till?

– Bland annat till ökad press på lärare från elever och föräldrar, men ibland även från skolledningen, att sätta betyget E även om eleven inte når upp till det betyget. Hen har ju klarat det nationella provet som särskilt ska beaktas även om NP naturligtvis inte är det enda underlaget för betygssättning.

Det är helt uppenbart att många skolor fuskar.

Sara Bruun

– Jag tror tyvärr att betygsinflationen kommer att fortsätta att öka och fler elever slussas igenom systemet och komma in på ”Björntjänstgymnasiet” utan att de kan läsa och skriva ordentligt. Det kommer att se ut som om resultaten förbättras när de i verkligheten försämras. Kanske är det också det som är den politiska meningen.

Kritiker pekar ut F-betyget som en försvårande faktor.

– Jag tycker att det betyget ska tas bort. Det innebär en absolut gräns som skapar stress, leder till psykisk ohälsa och försämrar elevers självkänsla. Det gör kort sagt många människor illa.

Men innebär inte ett skrotande av F-betygen att kraven sänks?

– Nej, tvärtom. I dag ”knuffas” elever ­felaktigt över gränsen. Det är helt uppenbart att många skolor fuskar och ger elever ett E även om det de inte har nått upp till den nivån. Varför ska vi då slå undan benen på andra elever?

I Sverige underkänns en mångdubbelt större andel elever i grundskolan än andra EU-länder. I flera europeiska länder räcker det att ha deltagit i undervisningen för att vara behörig till gymnasiet.

– Betygssystemet måste göras om. Förutom att ta bort betyget F i grundskolan bör antagningsreglerna till gymnasiet ändras. Med betyget E är man i dag behörig till alla gymnasieprogram, även om det i praktiken kanske krävs ett C i exempelvis matematik eller engelska för att genomföra en viss utbildning.

Samtidigt finns det gymnasieutbildningar som elever kan klara utan att ha uppnått betyget E i exempelvis matematik, framför allt om de ges ett visst stöd. Det är utbildningar som de är utestängda ifrån i dag.

Sara Bruun menar att det finns en omfattande – och ibland skadlig – anpassningskultur i grundskolan.

– Den gör att vi håller på att anpassa bort avgörande kunskap och att många ungdomar inte kan läsa och skriva ordentligt. Vi har i dag elever på högstadiet vars läsning befinner sig på årskurs tre-nivå. Jag kan i samma klass i engelska ha elever som knappt kan säga ”my name is” och samtidigt elever som nästan obehindrat konverserar – och läser böcker – på engelska. Hur ska man som ensam lärare klara det?

– Det är systemet, inte betyget E eller F i sig, som är problemet. Hade eleverna från början fått med sig rimliga kunskaper hade vi inte haft dagens situation.

Vad bör man göra?

– Nyckeln är lågstadiet. Lågstadielärarna måste ha goda förutsättningar att lära alla barn det som det är tänkt att de ska lära sig innan de börjar i årskurs fyra: att läsa, skriva och räkna. Det behöver satsas stora resurser på lågstadierna, till exempel på möjligheter att ha halvklass.

– Tyvärr gör de pågående nedskärningarna att utvecklingen i stället går åt motsatt håll. Jag vet kommuner där klasstorlekarna i höst utökas till 33–34 elever i årskurs tre och fyra.

Med två lärare?

– Nej, en lärare plus en outbildad resurs. Det fattar ju vem som helst att det inte kommer att gå. Det behöver sättas ett tak på hur många elever man får ha i en klass.