Så säger skolprofilerna om betygssystemet

1. Vad anser du om betyget F i årskurs nio?
2. Anser du att dagens betygssystem i grundskolan bör ändras? Om ja, hur då?

Lotta Krus, chef för friskolekoncernen Academedias grundskolor:

1. Att det ska förändras och inte innebära ett underkänt betyg som kan stänga vägen till gymnasieutbildning. Att en elev får F är ett misslyckande för skolan, men konsekvensen landar i dag på eleven.
2. Det är tydligt att likvärdigheten behöver stärkas och då tror jag att vi behöver ha externt rättade nationella prov, där det är tydligare än i dag hur resultaten ska påverka skolans betygssättning. Det stora problemet i dagens system är ju den relativa betygssättningen, att betyg motsvarar olika kunskaper på olika skolor. Här behövs någon form av åtstramning.

Marie Wall Almquist, musiklärare och ­ordförande för Sveriges Lärare i Malmö:

1. Att det ska tas bort. ”Icke godkänd” hör inte hemma i ett obligatoriskt system. Att alla inte når lika långt på nio år är en annan fråga.
2. Ja. Vi behöver ha ett betygssystem som möjliggör fortsatt utbildning för alla.

Nicklas Mörk, grundskollärare i matematik samt SO-ämnen:

1. Betyget F som ett icke-godkänt betyg bör tas bort. Diskussionen om betyg handlar ofta felaktigt om att det finns skarpa gränser mellan olika betygssteg och att gränserna garanterar en viss kvalitet. Det gör de inte eftersom olika lärare tolkar både betygskriterier och elevprestationer olika och att det förekommer incitament för glädjebetyg i systemet. På så sätt blir det för många elever ett slags lotteri på vilken sida av godkäntgränsen de hamnar. En alltför stor mängd elever stängs utifrån de premisserna också ute från gymnasieskolan vilket är djupt orättvist. 
2. Jag har under lång tid drivit frågan om att betygskriterierna/kunskapskraven bör slopas eftersom de inte vare sig beskriver en elevs kunskaper eller garanterar en viss kunskapsnivå. Jag ser gärna ett borttagande av betyget F och en övergång till ett system där läraren ansvarar för fördelningen av betygen inom klassen medan staten ansvarar för den nationella likvärdigheten. Kursplanerna behöver därmed skrivas om. Nationella prov konstrueras för att vara stabila över tid och för att garantera likvärdigheten i betygsättningen (normering och/eller moderering av betygen). Antagningssystemen/intagningskraven ses över och de praktiska ämnenas betyg ankras antingen till skolans teoretiska betyg eller används enbart vid antagning till vissa program med praktisk/estetisk karaktär.

Zaradacht Yousef, förstelärare och vice ord­förande för Sveriges Lärare i Solna:

1. Det är viktigt och bör vara kvar.
2. Nej, det ska inte ändras.

Lars Nilsson, gymnasielärare i samhällskunskap och geografi. Ordförande för Sveriges Lärare i Kristianstad:

1. Betyget F kan stänga många vägar för eleven. Det är en stor brist att en stor andel elever lämnar grundskolan utan att vara behöriga för gymnasieskolan. Som facklig företrädare tänker jag att det handlar om brist på resurser. Jag är övertygad om att det finns ett behov av tidiga insatser för att undvika att betyget F ges. Det är rimligt att anta att adekvata insatser, tidigt i elevers skolgång, skulle spela en stor roll, insatser kan ju handla både om elevers studiesituation och deras sociala situation.
2. Ja. Betyget F borde inte finnas. Betyget E är väldigt brett, om det är så att det ska finnas i nuvarande konstruktion behöver det finnas resurser för att se till att elever som riskerar att inte nå detta ges möjligheter att nå hela vägen fram. Om resurser saknas för detta, behöver betygssystemet kompletteras med fler steg. Nackdelen är att det blir i någon mån som att vi (samhället) devalverar kunskapsbehovet bara för att elever ska nå ett godkänt betyg i stället för att ge eleverna det stöd de behöver

Anna Sjögren, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och ledamot av regeringens produktivitetskommission.

1. Det bör avskaffas/modifiera konsekvenserna så att svagpresterande elever får tillgång till viss yrkesutbildning på gymnasiet samtidigt som de fortsatt ges möjlighet att förbättra sina teoretiska kunskaper.
2. Betygen borde ankras i centralt rättade nationella prov, men detta kräver att behörighetskraven till gymnasiet ändras så att inte ännu fler nekas yrkesutbildning.

Erik Liljenskog, högstadie­lärare och ordförande i ­Sveriges Lärare Västerås.

1. Systemet är fel på många sätt. Marknadsskolan skapar betygsinflation och ett kundtänk som verkligen inte gynnar elevernas kunskapsinlärning.
2. Betyget F skulle kunna fungera om det fanns resurser för att hjälpa de elever som riskerar att få detta betyg. I dag innebär betyget bara mer arbete för den enskilda läraren och kritik från vårdnadshavare. 

HP Tran, lärare i grundskolan åk 4–9.

1. Jag anser att betyget F bör tas bort. Det är i dagsläget ett betyg som slår undan benen för många barns och ungas möjligheter att gå vidare till gymnasiet och ut i arbetslivet. Det är också ett betyg som slår ut barn med diverse npf då många av dessa kan ha extra svårt för vissa moment i de teoretiska ämnena.
2. Ja, det bör ses över och reformeras. En idé är att man tar bort betyget F och i stället får eleven E om den till exempel har deltagit på lektionerna, varit närvarande osv. Vidare in i gymnasiet kan vissa program till exempel kräva att eleven har minst betyget C i matematik för att den ska få läsa det naturvetenskapliga programmet.

Fredrik Sandström, lärare i årskurs 7–9.

1. Det är elevfientligt och inhumant, samt skapar väldigt mycket extraarbete och onödig administration för lärare. Det bidrar till betygsinflation, kunskapsrelativism och hindrar unga människor från att komma vidare i livet.
2. Skrota det målrelaterade systemet och övergå till relativa betyg som används enbart för urval. Nationella prov kan normera bedömning på skol- och klassnivå.

Filippa Mannerheim, gymnasielärare.

1. Det måste bort. Det är elev- och lärarfientligt. Syftet med en underkäntgräns var att säkerställa höga krav men det har lett till motsatsen – en rejäl nivåsänkning. Detta genom alla nivåsänkande anpassningar som införts, för att inte en tredjedel ska stängas ute från gymnasiestudier. Dessutom leder det till en lärarkår som får jobba sig halvt ihjäl med att försöka lyftsläpa enskilda elever upp på ”låtsas-E:n” genom omprov, kompletteringar och nämnda anpassningar. Det har korrumperat myndighetsutövningen.
2. Ja. Vi måste tillbaka till ett betygssystem som bygger på normalfördelningskurvan, alltså ett mer förlåtande betygssystem där man får vara litet sämre i vissa ämnen utan att jorden går under. I ett sådant system finns det höga och låga betyg men inte något F. Betygen bör normeras genom centralprov. I klasser med höga resultat på centralprovet kan många höga betyg delas ut och i klasser med låga resultat delas många låga betyg ut. Detta är ett realistiskt betygssystem som tydligt visar vilka styrkor och svagheter en elev har vilket gör att denne kan hamna på rätt program på gymnasiet i stället för att – som i dag – glida in på Naturprogrammet med framanpassade ”snäll-E:n” i matte.

Maria Wiman, Lärare i svenska och SO

1. Jag anser att betyget F är ovärdigt. Det är smått ofattbart att Sverige, som civiliserat land, stänger ute så många tusen ungdomar från gymnasiet varje år på grund av denna bokstav. Om F avskaffades skulle det inte betyda att alla elever skulle kunna gå de svåraste akademiska utbildningarna men alla skulle åtminstone ha chansen till vidare studier.
2. Verkligen! Det är alldeles uppenbart att vårt nuvarande betygssystem är genomtrasigt. Tusentals ungdomar når inte behörighet till gymnasiet år efter år, skolstressen och den psykisk ohälsan ökar och det är alltför mycket fokus på bedömning i stället för lärande. Vi behöver reformera betygssystemet från grunden genom att tex införa en bredare och mer nyanserad skala. Jag tycker inte heller att man behöver ha betyg från åk 6.

   Läs alla artiklar i granskningen

   • Lotteriet: Så mycket skiljer betygen mot nationella prov
   • Sara Bruun: ”Skrota dagens betygssystem”
   • Lärare pressas att höja betyg: ”Det har blivit norm”
   • Så säger skolprofilerna om betygssystemet
   • Skolinspektionen om betygen: Mycket allvarligt
   • Här höjdes inte betygen utifrån np-resultaten