Så får han eleverna att inte ge upp

Gustav Björk kan inte riktigt erinra sig när han medvetet började jobba med att försöka stärka elevernas tålamod och kämparanda. Arbetssättet har vuxit fram, steg för steg.

– Jag upplevde att dagens elever har sämre uthållighet än de hade förr. Framför allt i matematik, så jag kände att vi borde jobba med det. Ambitionen var att de skulle anstränga sig mer, hålla ut, lita på sig själva och utföra uppgifterna på egen hand, säger Gustav Björk som jobbar på mellanstadiet.

Arbetet påbörjas i årskurs fyra, inledningsvis under en matematiklektion i veckan. Då startar Gustav Björk lektionen med en genomgång.

– Jag brukar också vara tydlig med att vi ska jobba med uthållighet med hjälp av olika strategier, förklara hur och varför det är så viktigt. Sedan går jag igenom en problemlösningsuppgift som ligger nära de uppgifter som eleverna själva ska jobba med, och låter den stå kvar på tavlan, som stöd, säger han

Strategier för att inte ge upp

På tavlan har Gustav Björk även skrivit upp en eller flera strategier som eleverna ska använda sig av om de inte kan lösa en uppgift.

En strategi kan vara att fråga en kompis om hjälp, eller att läsa uppgiften en gång till, eller kanske att hoppa över uppgiften och gå till nästa uppgift. Syftet med strategierna är att de ska stärka och hjälpa eleverna att inte ge upp.

Det är först när eleverna har börjat bli riktigt vana vid det här lektionsupplägget som han kan låta dem arbeta helt självständigt, någon gång då och då. Oftast går han runt och stöttar.

– Om de säger att de inte kan, så säger jag: ”Nej, du har bara inte lärt dig det här än.” Just det är viktigt tror jag – att ge dem en bild av att de verkligen kan lära sig, säger Gustav Björk.

Han betonar att han alltid försöker vara noggrann med att berömma deras arbetsprocess. Själva resultatet bryr han sig inte så mycket om under de här lektionerna.

– Det här handlar mer om hur de har kommit fram till sitt svar och om vilka strategier de använder sig av.

Han vill också visa att han uppskattar elevernas ansträngning.

– Det växer de av. Vi ska heller inte glömma att elever faktiskt tycker att det är kul att själva ta reda på saker.

Självständigheten behöver tid

Men det här är ingen quick fix, konstaterar Gustav Björk. Det tar tid att få eleverna att bli mer självständiga och uthålliga.

– Det kan vara väldigt svårt och jobbigt i början men när man väl har kommit in i det så blir det jättebra. Man måste hålla ut. Sedan brukar vi försöka jobba så här på alla lektioner, oavsett ämne, säger han.

När det verkligen har satt sig kan han ha lektioner utan att hjälpa till alls.

– Det kan man göra när de har kommit lite längre. Då berättar jag att jag bara ska iaktta deras uthållighet, hur de jobbar och vilka strategier de använder.

Vissa tar snabbt till sig det här sättet att arbeta, för andra är det svårare.

– Men det är ofta de som är lite långsammare som utvecklas mest. De kanske är tysta och inte säger så mycket och växer som personer när de måste börja våga fråga och göra saker som de inte är vana vid.

Att våga låta det bli fel

Gustav Björk försöker även utmana sig själv, bland annat genom att bjuda på sig själv och sina egna misstag.

– Jag tror man måste våga visa att det inte alltid blir så bra. Då förstår de att det är helt okej att göra fel.

När Gustav Björks sexor ska gå vidare till högstadiet är hans strategier för att nå uthållighet oftast väl inarbetade hos eleverna. Men det tar inte slut där.

– Jag brukar berätta för deras högstadielärare hur vi har jobbat, och så tar de vid och fortsätter.