Skolministern dömer ut lyssneläsning: ”Vi lurar barnen”

Enligt varannan lärare i Ämneslärarens granskning har så kallad lyssneläsning – det vill säga när lyssning på inläst text ersätter läsning – blivit vanligare i skolan.

Av de 1 608 svarande lärarna uppger varannan lärare att de har elever som alltid eller ofta lyssneläser i undervisningen. Var fjärde lärare svarar att minst 20 procent av deras elever – i många fall betydligt större andel än så – återkommande lyssnar på inläst text i stället för att läsa.

Det är upprörande och oroande, menar skolminister Lotta Edholm (L) som har läst granskningen.

– Vi riskerar att få en hel generation av funktionella analfabeter. Det är helt oacceptabelt och ett stort svek, säger hon.

”Naturligtvis bara dumheter”

Lotta Edholm ser lyssneläsningen som en bidragande orsak till den läskris som hon menar att svensk skola befinner sig i. Därför välkomnar hon Ämneslärarens granskning.

– Granskningen uppmärksammar en mytbildning som är väldigt skadlig och som har fått fortgå alldeles för länge. Att man kan läsa både med ögonen och öronen är naturligtvis bara dumheter, säger Lotta Edholm.

För att vända utvecklingen krävs satsningar på läsning, anser Lotta Edholm, och räknar upp en rad utredningar och lagändringar som regeringen har beslutat om.

Bland annat ska alla elever garanteras tillgång till bemannade skolbibliotek och läroböcker. Statsbidrag har införts så att förskolor och skolor ska kunna köpa in mer skön- och facklitteratur och lärarutbildningen ska få ett större fokus på den tidiga läsinlärningen, enligt Lotta Edholm.

Hon tror också att den utredning som tillsattes i våras, och som har i uppdrag att se över om extra anpassningar ska avskaffas, kan leda till att särskilt stöd sätts in betydligt tidigare än i dag.

”Resursbrist i många skolor”

Samtidigt vittnar lärare i Ämneslärarens granskning om att lyssneläsning blir en nödlösning, när det saknas tid och resurser, till exempel i form av speciallärare och små undervisningsgrupper, för att hjälpa elever som inte är funktionellt läskunniga.

Vad säger du till de svårt pressade lärare som menar att lyssneläsning är en konsekvens av en resursbrist?

– Jag har full förståelse för att det är en resursbrist i många skolor. Det är därför vi gör statliga ekonomiska satsningar på fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper, säger Lotta Edholm.

Otillräckliga resurser och förutsättningar att lära alla elever att läsa har påtalats av lärare i flera av våra granskningar. Vilket ansvar bär du som skolminister för att bristerna består?

– Jag jobbar hårt varje dag med detta, inte minst genom ökade statsbidrag och de utredningar som är tillsatta, till exempel om en nationell skolpengsnorm. Den kommer att leda till att kommunerna inte kan satsa hur lite som helst på skolan.

Utesluter inte tydligare rekommendationer

I Ämneslärarens granskning efterlyser bland annat Expertrådet för läsning att styrdokumenten tydliggör att det ska läsas i alla ämnen. Lotta Edholm vill inte föregå den läroplansutredning som ska presenteras i februari, men håller med om att läsning måste prioriteras i de nya läroplanerna.

– Jag tycker att Expertrådet för läsning är inne på helt rätt spår. Läsning måste genomsyra allt, säger hon.

Efter årsskiftet presenterar även Skolverket nya rekommendationer om val av lärverktyg i undervisningen.

Anser du att det behövs en rekommendation som tydliggör att läsning i de allra flesta fall inte ska ersättas med lyssning på inläst text?

– Vi får se vad Skolverkets arbete leder till, men jag utesluter inte att det kan behövas, om det är så illa som er granskning visar.