Siffror: Lyssneläsningen ökar dramatiskt på universiteten

I Ämneslärarens granskning av lyssneläsningen vittnar lärare om att det har blivit allt vanligare att lyssning på inläst text ersätter läsning i grund- och gymnasieskolor.

Av de 1 608 svarande lärarna i Ämneslärarens enkätundersökning uppskattar mer än var fjärde lärare att minst 20 procent av deras elever – i många fall betydligt större andel än så – återkommande lyssnar på text i stället för att läsa den.

Nu visar siffror från Myndigheten för tillgängliga medier, som förmedlar anpassad kurslitteratur, att antalet studenter på högskolor och universitet som använder myndighetens talbokstjänst Legimus också har ökat markant.

De senaste åtta åren har antalet studenter som har tillgång till Legimus ökat med 144 procent på lärosätena, från 13 000 till drygt 31 000 användare. Under samma period har utlåningen via Legimus på lärosätenas bibliotek ökat ännu mer dramatiskt, från drygt 85 100 till 490 500 utlån (siffrorna omfattar både kurs- och skönlitteratur).

På ett par högskolor, Konstfack och Marie Cederschiöld högskola, hade mer än en tredjedel av studenterna tillgång till Legimus förra året. Detta trots att talböckerna bara är avsedda för personer med en varaktig funktionsnedsättning, som påverkar deras läsförmåga.

”Många har svårt att koncentrera sig”

På Södertörns högskola använder var fjärde student tjänsten. Den siffran förvånar inte Petra Österlund, docent i etnologi vid lärosätet, som bland annat undervisar vid lärarutbildningarna.

Hon träffar fler och fler studenter, utan en dokumenterad funktionsvariation, som vill lyssneläsa.

– I dag är det inte bara studenter med intyg om en funktionsvariation som vill ha Legimus, utan det är också allt fler andra studenter som vill lyssna på litteraturen. Även om vi bara ska läsa en text på svenska som är 5–10 sidor så är det många som har svårt att koncentrera sig, säger Petra Österlund.

Hon ser också att många studenter har slutat att ta med sig kursböcker till föreläsningarna och att de i stället tar fram sina mobiler när de ska läsa texter.

– Fördelen med att de lyssnar på böckerna är att de får lättare att hänga med i undervisningen, men de har ofta svårt att läsa mer avancerade texter och att skriftligt återge texter som de har lyssnat på, säger Petra Österlund. 

De har ofta svårt att läsa mer avancerade texter och att skriftligt återge texter som de har lyssnat på.

Genom Legimus kan studenter ta del av talböcker och punktskriftsböcker gratis. I flertalet fall finns även e-böcker, så att studenten ska kunna följa med i texten medan hen lyssnar. Enligt upphovsrättslagen ska endast personer med en funktionsnedsättning som leder till en läsnedsättning ges tillgång till Legimus. Enligt Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) kan det handla om flera olika funktionsnedsättningar, så som dyslexi, synnedsättning, autism eller adhd.

Något intyg som styrker studentens funktionsnedsättning krävs inte. I stället är det upp till bibliotekarierna att genom samtal med studenten bedöma om hen har behov av att lyssna på talböcker.

”Fullständigt orimligt”

Men det är en otillräcklig kontroll, menar Stefan Persson, ordförande för branschorganisationen Läromedelsföretagen.

Han är övertygad om att ett stort antal studenter, som inte borde ha tillgång till Legimus, i dag lyssnar till kurslitteratur.

– Jag är helt säker på att det är så. Det är exempelvis fullständigt orimligt att anta att 26 procent av studenterna på Södertörn skulle ha en funktionsnedsättning som gör att de inte kan läsa, säger Stefan Persson.

Han understryker att det också sker en betydande utlåning av kurslitteratur via Legimus till studenter på folkbiblioteken, som inte syns i statistiken.

Att det dessutom är möjligt för flera studenter att logga in på samma användarkonto och att tal- och e-böcker kan laddas ned från Legimus och sedan olovligen spridas vidare öppnar för ett omfattande missbruk, menar Stefan Persson.

Det faktum att studenten slipper betala för kurslitteraturen i Legimus ser han som ett skäl till att antalet användare har rusat. Men han tror också att allt fler studenter har lämnat grund- och gymnasieskolan med en bristande läsförmåga och en vana att lyssneläsa.

– Lyssneläsning i svensk skola har nu nått upp till universitet och högskola. Är man läsovan fortsätter man att välja det enklaste alternativet – att lyssna – även vid högre studier. Men det är ett alternativ som vi inte bör uppmuntra till, säger Stefan Persson.

Lyssneläsning i svensk skola har nu nått upp till universitet och högskola.

Läromedelsföretagen, som ser en kraftig minskning av försäljningen av kurslitteratur, kräver att Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) begränsar tillgången till Legimus och att kontrollen av användarna skärps.

Enligt MTM pågår en utredning av talboksmodellen, där myndigheten bland annat ser över om det ska vara bibliotekariernas ansvar att bedöma om studenten har rätt till Legimus.

Om ett intyg som styrker en funktionsnedsättning bör införas är också ett förslag som övervägs.

MTM: Ökning av studenter med diagnoser

Efter årsskiftet ska en kryptering av Legimus också stegvis införas för att begränsa olovlig spridning av böckerna, berättar Jannica Hedlund, som är enhetschef på MTM.

Myndigheten ser dock flera orsaker till att användningen av Legimus ökar, som inte beror på ett missbruk av tjänsten.

– Flera universitet har varit framgångsrika i att bredda sin rekrytering och vi ser överlag en ökning av studenter som har olika diagnoser i dag. Och har du en funktionsnedsättning som leder till en läsnedsättning, då har du rätt till detta, säger Jannica Hedlund.

Är det rimligt att tro att exempelvis en fjärdedel av studenterna på Södertörn har en funktionsnedsättning som gör att de har rätt till Legimus?

– Exakt hur många procent som är rimligt vet vi inte. Där krävs ytterligare forskning. Men det är klart att alla system kan missbrukas. Därför arbetar vi för att motverka olovlig spridning och för att säkra upp så att vi bara har berättigade användare, säger Jannica Hedlund.

Det är klart att alla system kan missbrukas.

Hon betonar att bibliotekarier redan i dag nekar studenter tillgång Legimus och att myndigheten kan agera och stänga av en student som till exempel loggar in på Legimus från flera olika enheter samtidigt. Under hösten har avstängningar skett i sex fall.

Ser du någon risk att studenter använder Legimus för att lyssna på litteraturen, för att de inte orkar eller vill läsa litteraturen?

– Det är inte min sak att spekulera om det. Men det är viktigt att understryka att lyssningsläsning av kurslitteratur inte är en lätt praktik. Det är svårare, säger Jannica Hedlund.

”Allvarligt problem”

På Södertörns högskola ser docenten Petra Österlund med oro på att allt fler studenter lyssnar på kurslitteratur, i stället för att läsa den. Hon menar att det krävs ett krafttag på grund- och gymnasieskolan för att rusta eleverna med tillräckliga läs- och skrivförmågor.

– Våra studenter kommer att komma till arbetsplatser där de måste kunna läsa avancerade texter. Det är superviktigt att de klarar av det, utan hjälpmedel. Det här är ett allvarligt problem, inte minst för våra framtida lärare som ska lära barn att läsa och skriva, säger hon.