Professorn om lyssneläsningen: ”Obegripligt svek”

Att lyssna på inlästa texter och böcker som ett komplement till läsningen är bra för alla elever, menar Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Men – och det är ett viktigt men – det gäller bara så länge lyssningen är ett tillägg till läsning och lästräning.

Ersätts däremot läsning helt eller i hög grad med lyssning, innan elever fått chansen att bli funktionellt läskunniga, är skolan ute på mycket djupt vatten, menar hon.

– Att en stor mängd barn och unga i dag får lyssna i stället för att läsa är oerhört allvarligt. Här finns många elever som hade kunnat bli funktionellt läskunniga, men som i stället uppmuntras att förvärva en funktionsnedsättning, säger Agneta Gulz.

”Förstärker kunskapsbristerna jättemycket”

Hon betonar att en liten grupp, runt 2–4 procent av eleverna, har så grav dyslexi eller andra mycket svåra läs- och skrivsvårig­heter att de har behov – och stor nytta – av att få lära sig att lyssna på texter i stället för att läsa dem.

Men för den absoluta majoriteten av eleverna är det inte en hjälp att ersätta läsning med lyssning, utan ett svek som förvärrar läskrisen, anser hon.

– Om det här vore en bra metod för att lära eleverna läsa, varför är i så fall över 25 procent av eleverna inte funktionellt läskunniga i årskurs 9? Den utbredda lyssningen är inte den enda orsaken, men den förstärker kunskapsbristerna jättemycket, säger Agneta Gulz.

”Oftast en jättedålig idé”

Det är en vanföreställning att det skulle vara ”sak samma” om en elev lyssnar eller läser, enligt Agneta Gulz. Hon liknar läsningen vid ett universellt superverktyg för att ta till sig och ­bearbeta information, som har många fördelar jämfört med lyssning.

Att fokusera, tänka abstrakt, hantera tidsperspektiv och att lösa problem är exempel på förmågor som förstärks när vi lär oss att läsa.

– När vi lär oss att läsa byggs nya strukturer i våra hjärnor, som stärker en rad andra generella förmågor. Vi får en boost av förmågor som vi inte får när vi lyssnar och som har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling i allt. Den som kan läsa kan dessutom också lyssna, men det omvända gäller inte, säger Agneta Gulz.

Kan lyssning ersätta läsning om eleven samtidigt följer med i texten i en bok?

– Nej, det är oftast en jättedålig idé. Det är väldigt svårt att både försöka läsa en text och att lyssna på den. Elevens läsflyt har inte samma hastighet som talet och skruvar du ned talhastigheten kan det i stället bli väldigt svårt att lyssna. De allra flesta elever kommer bara ha boken framför sig. För dem blir det ingen lästräning och ingen läsutveckling.

”Lurar eleverna”

Att en stor grupp elever lämnar grundskolan utan att vara funktionellt läs- och skrivkunniga är farligt, både för individerna och för samhället, menar Agneta Gulz.

– Vi löser inte de här elevernas problem genom att låta dem lyssna, utan vi lurar dem att tro att lyssning och läsning är likvärdiga och utbytbara förmågor. Men så är det inte. Tvärtom får de sina livsmöjligheter kraftigt begränsade. Det är ett allvarligt demokratiproblem.