De tjänar miljoner på lyssneläsningen – år efter år

Enligt varannan lärare i Ämneslärarens granskning har så kallad lyssneläsning – det vill säga när lyssning på inläst text ersätter läsning – blivit vanligare i skolan.

Av de 1 608 svarande lärarna uppger varannan lärare att de har elever som alltid eller ofta lyssneläser i undervisningen. Var fjärde lärare svarar att minst 20 procent av deras elever – i många fall betydligt större andel än så – återkommande lyssnar på inläst text i stället för att läsa.

I granskningen vittnar lärare om att lyssning på inläst text, som tidigare var ett hjälpmedel för elever med dyslexi och svåra lässvårigheter, i dag även används av betydligt bredare elevgrupper.

Var tredje lärare svarar att en av de främsta orsakerna till att eleverna lyssneläser är för att inläst material är mer tillgängligt i dag.

”Alla elever har tillgång till ILT”

I flera fall beskriver lärare att alla elever kan lyssna på inläst text i skolan:

• ”Alla elever har tillgång till ILT som en naturlig del i undervisningen. Eleven lyssnar om hen vill.”
• ”Vi erbjuder ILT till alla elever och hjälper till med hur det fungerar.”
• ”De har för det mesta möjlighet att lyssna på texter vi läser, oftast via ILT.”

Företaget som flera lärare refererar till heter ILT Inläsningstjänst och är Sveriges marknadsledande producent av inlästa läromedel.

Bolaget startades på 1990-talet och erbjöd då ett fåtal läromedel inlästa på kassettband och cd-skivor. I dag kan skolelever lyssna på 10 000 inlästa läromedelstitlar genom att logga in på ILT:s sajt eller app.

”Väldigt populär bland lärarna”

Enligt ILT:s vd Jakob Skogholm har 287 av landets 290 kommuner avtal om inläsningstjänsten. I princip alla köper ett abonnemang som ger samtliga elever i de kommunala skolorna möjlighet att lyssna på inlästa läromedel.

Även inom friskolesektorn är de inlästa läromedlen efterfrågade, uppger Jakob Skogholm.

– Tjänsten finns i de allra flesta skolorna i Sverige. Den är väldigt populär bland lärarna, säger han.

För ILT har försäljningen av abonnemang på inlästa läromedel varit en växande affär, som gjort det möjligt för företaget att expandera.

I Sverige marknadsför ILT numera också abonnemang till flera andra digitala tjänster som riktar sig till skolelever. Utöver inlästa läromedel finns tjänster som Begreppa, som förklarar ämnescentrala begrepp i flerspråkiga filmer, Polyglutt och Polylino, med inlästa barn- och ungdomsböcker och Trovy, där elever bland annat kan lyssna på inlästa artiklar från svenska och engelska tidskrifter.

Omsättningen för bolaget ILT Inlästningstjänst, som säljer tjänsterna, har vuxit snabbt. År 2013 sålde företaget tjänster för knappt 28 miljoner kronor. Tio år senare, 2023, omsatte bolaget drygt 215 miljoner kronor.

Med undantag för fjolåret har ILT Inlästningstjänst redovisat ett positivt resultat och gått med vinst varje år under tioårsperioden. Förra årets minusresultat beror dock inte på en nedgång för den svenska verksamheten, utan på avskrivningar av lån till utländska dotterbolag, enligt Jakob Skogholm.

Trots förlusten 2023 har ni gjort en sammanlagd vinst under tioårsperioden på 104 miljoner kronor. Skulle du beskriva försäljning av inlästa läromedel som en fortsatt framgångsrik och stabil affär?

– Ja, framför allt stabil och det gäller även bolaget som helhet. Det rörelseresultatet visar är att det kostar att etablera sig i nya länder. Det tär lite på resultatet, men vi har vuxit på ett lönsamt sätt och i lagom tempo, säger Jakob Skogholm.

Han uppskattar att försäljningen av inlästa läromedel i dag står för cirka 30 procent av bolagets omsättning. Samtidigt vänder han sig mot bilden av att lyssning på inlästa läromedel är övernyttjad i svenska klassrum. En genomsnittlig höstmånad är det cirka 100 000 unika elever som använder tjänsten inlästa läromedel, enligt Jakob Skogholm.

Men hur många elever som sammantaget använder ILT:s andra digitala tjänster – Begreppa, Trovy, Polyglutt och Polylino – där det också går att lyssna på text vill han inte svara på. Han menar att det finns en ”mycket stor risk att all data feltolkas”. På ILT:s hemsida framgår det dock till exempel att cirka 600 000 elever använder ljudbokstjänsten Polylino.

Marknadsföringen: ”Passar alla”

Enligt Jakob Skogholm är ILT tydligt med att lyssning på inlästa böcker ska vara ett komplement i undervisningen och inte ersätta lästräning och läsning. Men han anser att det är en utmaning att få alla lärare att förstå hur inläsningstjänsten ska användas.

– Det är svårt att nå ut till 200 000 lärare varje år men vi är tydliga med det här budskapet i webbinarier, utbildningar med kunder, nyhetsbrev och information på vår hemsida. Vi gör så gott vi kan från vår sida, men det ligger så klart ett stort ansvar på lärare och huvudmän att reflektera över hur de använder alla typer av verktyg, säger han.

På ILT Educations hemsida marknadsförs inlästa läromedel med budskap som:

• ”Inlästa Läromedel passar alla, oavsett ämne.”
• ”När hela klassen erbjuds extra verktyg i undervisningen minskar stigmatiseringen och utanförskapet för elever med läs- och skrivsvårigheter.”
• ”Via appen och webben kan eleverna använda tjänsten när, hur och var de vill.”
• ”Med hjälp av ljud-, tal- och fulltextböcker kan elever på flera olika sätt ta till sig kunskap – låt eleverna hitta sitt sätt.”

Ser du någon risk att den här typen av formuleringar bidrar till att lärare och huvudmän inte uppfattar er tjänst som ett verktyg för ett begränsat antal elever utan att de uppfattar att tjänsten med fördel kan användas av alla elever som vill lyssna?

– Jag tror inte den risken beror på enskilda formuleringar, men om vi kan kommunicera ännu tydligare så ska vi göra det. Visst har vi ett ansvar att säkerställa att allt är stringent, men det får inte slå över så att vi får en stigmatisering, säger Jakob Skogholm.  

Hur ser du på att lärare i vår granskning beskriver att alla elever har tillgång till er tjänst och att elever i flera fall får välja om de vill lyssna eller läsa?

– Att de har tillgång behöver inte betyda att de ska använda den. Den avvägningen måste ske i klassrummet av läraren. Risken finns också att en begränsning av tillgången leder till att de fem elever som faktiskt behöver tjänsten inte tar till sig hjälpen för det blir för stigmatiserande.

Ändrade info efter Ämneslärarens granskning

Efter publiceringen av Ämneslärarens granskning om lyssneläsning har ILT uppdaterat sin hemsida och skriver nu även att ”det är värt att betona att lyssna inte är samma sak som att läsa. Läsning är i många fall att föredra framför lyssning när det är ett tillgängligt alternativ”.

Varför har ni ändrat er marknadsföring på det här sättet efter vår publicering?

– En sån här diskussion väcker frågan hos oss lite mer. Vi har vässat till budskapet än mer. Det är väl det journalistiken är till för, att granska och få alla att göra ett ännu bättre jobb.

I dag ingår 17 företag i ILT:s bolagskoncern, som numera även säljer digitala lärverktyg i flera andra europeiska länder. I toppen av koncernen finns ett ägarbolag som har sitt säte i Luxemburg, ett land som har kritiserats för att underlätta skatteplanering.

Hur kommer det sig att det här ägarbolaget är placerat i Luxemburg?

– Ja, det får du fråga vår ägare. Det är en struktur inom ägarkoncernen. Det har jag ingen insikt i, säger Jakob Skogholm.