”Många läser så dåligt att vi inte har något val”

”Har fått upp elever i årskurs 7 som inte kan läsa på åldersadekvat nivå, då de fortfarande ljudar fram orden.”

”Många av eleverna klarar inte av att läsa en text i ett läromedel som är två sidor utan inläsning.”

Det här är två vittnesmål av lärare på högstadiet och gymnasiet från Ämnes­lärarens enkät.

Deras svar är inte unika. Tvärtom beskriver många lärare en markant ökning av svaga läsare i högre årskurser. Och i takt med att elevernas läsförmåga har sjunkit drastiskt har lyssningen ökat.

45 procent av lärarna i Ämneslärarens undersökning svarar att eleverna får lyssne­läsa för att de inte kan tillgodogöra sig innehållet annars.

Var fjärde kan inte läsa SO-boken

Högstadieläraren Lina Chaktelius uppskattar att en fjärdedel av hennes elever inte kan läsa texterna i en vanlig SO-bok.

– Alltför många klarar inte att läsa över huvud taget och då blir det lätt att man låter dem lyssna i stället. Tyvärr, säger Lina Chaktelius.

Alla hennes elever har tillgång till en inläsningstjänst och får själva välja om de vill läsa enskilt eller lyssna på texter. Ungefär halva klassen sätter på sig hörlurarna. Läsningen upplevs som för svår.

– Jag är kluven till det. Som SO-lärare har jag ett otroligt stort stoff att lära ut. Lyssningen blir en genväg som sparar oss tid. Jag kan känna att jag struntar i hur de lär sig, bara de tar till sig ämnet. Men det kanske inte är det bästa för dem på lång sikt, säger Lina Chaktelius.

En konsekvens av tidigare misslyckande

Sara Burge, specialistlogoped och doktorand vid Karolinska institutet, är inte förvånad över att elever får lyssna när deras läsförmåga inte matchar de krav som ställs i högre årskurser.

– Det är naturligtvis ett problem när elever inte läser på åldersförväntad nivå, men jag ser inte att lyssneläsningen i sig är boven. I många fall är den en konsekvens av att elever lämnar lågstadiet utan en funktionell läs­förmåga, säger Sara Burge.

Hon ser en fara i att söka efter en enkel förklaring – och lösning – på en komplex läskris. Utvecklingen kan inte vändas genom att högstadieelever tragglar avkodning i helklass i stället för att lyssna, menar Sara Burge. I stället behövs tidiga och genomgripande åtgärder.

– Språkinlärning, att läsa och skriva måste bli lågstadiets stora fokus. Vi måste ha en screening som tidigt fångar upp elever som halkar efter, både vad gäller avkodning och språkförståelse. Och det måste finnas resurser för att sätta in åtgärder som matchar elevernas olika svårigheter. Skolan måste få kosta, säger hon.

Lässvaga får det tufft längre fram

I dag riskerar lässvaga elever och elever med språkstörning att segla under radarn på lågstadiet. De får det väldigt tufft i mellanstadiet när de förväntas läsa mer avancerade texter, menar Sara Burge.

– I dag är hoppet mellan låg- och mellanstadiet för stort. Här får vi ett lästapp och många faller efter kunskapsmässigt. Elever ska så tidigt som möjligt få rätt insatser för att lära sig läsa och förstå vad de läser, men vi måste också beakta den språkliga svårighetsgraden i texterna i läromedlen, säger hon.