Experten: Mängdträning gör hjärnan mer effektiv

Sara L Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia i England, om mängdträningens fördelar. Foto: Privat/Jeffrey Mcintosh

Två av tre lärare menar att deras elever inte får tillräckligt mycket mängdträning i skolan. Eleverna orkar inte. Konsekvensen blir att grundkunskaperna inte automatiseras och att eleverna inte kommer vidare i sitt lärande, enligt forskaren Sara L Bengtsson.

Man hinner inte och eleverna ger upp och vägrar.” Det citatet sammanfattar motiveringen till att hela 66 procent av totalt 5 000 lärare i Ämneslärarens stora enkät svarar att eleverna inte får tillräckligt mycket mängdträning i skolan. Många uppger elevernas bristande arbetskapacitet som orsak: ”De orkar ändå inte.”

Vår enkät har besvarats av totalt 4 974 lärare.

En annan lärare skriver: ”Elevernas arbetstempo är generellt lägre och därmed blir det mindre mängdträning, man hinner inte befästa kunskap.” Ett stort antal tar upp stoffträngsel som den främsta anledningen: ”Det centrala innehållet och förmågorna växer. Hinner inte repetera, mängdträna och fördjupa. Det är stort fokus på bedömning.”

Mål viktigt för uthållighet

Sara L Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia i England, berättar att mängdträning leder till utantillkunskap och byggstenar för ny kunskap, men även till bättre uthållighet.

– Det är svårt att vara kreativ och lösa mer komplicerade problem om man behöver lägga energi på att förstå och jobba med mindre detaljer. Utantillkunskaper gör att man kan jobba snabbare och därmed avancera, eftersom hjärnan har förändrats.

Tydliga mål är viktigt för uthållighet, berättar hon.

– Om man inte lärt sig grunderna kan målen te sig otydliga. Då tappar man lätt uppmärksamheten. Tydliga, stegvisa mål är speciellt viktigt för barn och individer med lägre arbetsminneskapacitet, säger hon.

Dessutom är det svårt för människan att sortera den information som vi förväntas lära oss om inte grundkunskaperna är automatiserade.

– Typiskt för det vi är duktiga på är att vi grupperar information, och om man lyckas gruppera information så kan man jobba med grupper i stället för enheter. Exempelvis kan vi representera tre äpplen i form av en 3:a i arbetsminnet, i stället för ett äpple plus ett äpple plus ett äpple. Med träning lär man sig att se mönster och kan därmed jobba med en större mängd information.

Känsla av kompetens

Sara L Bengtsson och hennes kollegors senaste forskning visar också att hur ofta man gör en uppgift, och hur kompetent man känner sig, styr hur mycket man ­kommer att anstränga sig.

– Känslan av kompetens är viktigare för ansträngning än hur ”kul” uppgiften verkar vara. 

En annan viktig faktor för lärandet är nyfikenhet och att eleven är driven att utmana sig själv kognitivt.

– Om en lärare kan skapa en känsla av kompetens och stimulerande utmaning har man kommit långt, säger hon.

Sara L Bengtsson tycker att det är viktigt att hålla i åtanke att mängdträning kan göras med variation.

– Stavning kan exempelvis tränas genom att skriva dikter, berättelser eller genom att leta ord i en ordfläta. Det finns naturligtvis en massa varianter som lärare är experter på att utveckla, inom alla ämnen.

Så utvecklas hjärnan av mängdträning

Så här förklarar Sara L Bengtsson sambandet mellan mängdträning och människans utveckling rent neurologiskt.

– Initialt, när man mängdtränar, krävs nervcellsaktivitet i övre delen av frontalloben. Aktiviteten här styr uppmärksamheten, koncentration, fokus, samt arbetsminnet. Alltså att ’hålla reda på vad man gör’. När man blir bra på något så flyttar sig hjärnaktiviteten bort från den övre frontalloben. Och då behöver vi inte den delen av hjärnan lika mycket. Effekten blir att de övre frontalloberna då kan användas för att göra mer avancerade uppgifter, eftersom man har gjort plats för den typen av processer, säger hon.

En annan positiv följd av mängdträning – och när man lär sig något riktigt bra – är att det skapas långvariga förändringar i hjärnans anatomi, vilket innebär att nervsignaler färdas mer effektivt.