Enkät: Så svarar lärarna om dokumentationen

”Tiden som läggs ner är olika beroende på vilken elevgrupp du ansvarar för.”

Jonas Håkansson, SO-lärare (7–9), Östratornskolan i Lund. Arbetsplatsombud samt förhandlingsombud för Sveriges Lärare.

– Så gott som all dokumentation är sprungen ur goda intentioner. Dokumentationen knuten till undervisning och bedömning har faktiskt begränsats sedan de nya allmänna råden kring betyg och betygsättning (2018) började tillämpas. Dock verkar vissa skolledare känna sig tvungna att införa problematiska rutiner angående dokumentation kring elever med långvarig och oroande frånvaro.

– Exempelvis ska all korrespondens med vårdnadshavare kring elever med hög frånvaro dokumenteras på säkra nätverksplatser, det vill säga all kontakt i mejl, telefon och möten ska dokumenteras. Rektorer hänvisar, högst oklart, till lagar och förordningar men den egentliga anledningen är att skolor i dag måste ha ”ryggen fri” i händelse av att vårdnadshavare anmäler skolan. Skolinspektionen lägger då på skolorna att bevisa hur man har arbetat med att stödja eleven.

– En annan problematisk dokumentation är då lärare, oftast mentorer, åläggs att göra så kalla­de frånvaro­utredningar som oftast är oerhört omfattande med möten, intervjuer, analyser och beslut i samråd med elevhälsan. Här spelar det då en stor roll hur många elever i en klass du har som har problematisk och långvarig frånvaro. Tiden som läggs ner är olika beroende på vilken elevgrupp du ansvarar för.

”Sedan jag slapp mentorskapet är dokumentationsbördan på en rimlig nivå.”

Staffan Dahlberg, Svensklärare (6–9), Kvarnbergskolan, Värmdö. Vice ordförande i Sveriges Lärare Värmdö.

– Sedan jag sluppit ifrån mentorsarbetet anser jag att min dokumentationsbörda är på en rimlig nivå. Det gjorde det uppenbart för mig att vi har låtit mentorsarbetet svälla ut alldeles för mycket och här behöver vi som förbund jobba för att begränsa arbetsuppgifterna.

– Jag har en kollega som brukar säga att den dokumentation vi gör är nödvändig, men vi får inte den tid som vi behöver för att dokumentera. Samtidigt behöver vi lärare bli bättre på att säga nej och värdera vilken information som vi lägger in i systemet.

– Vi borde ställa oss frågan vilka arbetsuppgifter som kräver dokumentation som lärare inte bör göra. Är det rimligt att lärare sitter med kränkningsärenden? Eller kan andra yrkeskategorier som socialpedagoger ta över det? Eller för den delen efterarbetet kring frånvaro? Vilka samtal kan skolsköterskan/kuratorn/skolintendenten ta hand om? Kan EHT ta ansvar för att dokumentera de utvecklingssamtal som de medverkar vid? Alltför många arbetsuppgifter läggs på lärare som andra yrkeskategorier är bättre utbildade för och som har lättare att värdera vad som ska dokumenteras. Här finns ett stort arbete att göra på många skolor.