Hetsen med dokumentation: ”Blir sämre undervisning”

Grundskolläraren Yvonne Solheim Mosling ser att dokumentationen ofta blir en onödig tidstjuv.
Foto: Fredrik Karlsson

Grundskolläraren Yvonne Solheim Mosling ser att dokumentationen ofta blir en onödig tidstjuv.

Omfattande dokumentationskrav leder till sämre undervisning.
– Mindre tid till dokumentation skulle ge lärare mer tid till sådant som på riktigt skapar kvalitet i skolan, säger Yvonne Solheim Mosling som är ordförande i Sveriges ­Lärares nationella skolformsförening för grundskolan.

Hon arbetar som speciallärare och lärare i engelska och svenska på mellanstadiet på Kyrkebyskolan i Arvika och berättar att många lärare vittnar om hur omfattande dokumentationskrav har påverkat deras arbete negativt.

– Mycket dokumentation görs för att arbetsgivaren vill ha både bälte och livrem ifall det blir anmälningar och granskningar. Man vill kunna bevisa vad skolan har gjort. Det räcker inte att lärarna kan berätta.

Tyder det på bristande förtroende för lärare?

– Hade man rent generellt haft förtroende för oss lärare hade man inte ställt de dokumentationskrav som många arbetsgivare gör. Lärarstatusen är inte där den bör vara.

– Mycket dokumentation görs ju inte för att verksamheten ska bli bättre.

Ingen tid till reflektion

Yvonne Solheim Mosling säger att de flesta skolors lärarkårer utgörs av kompetenta och välutbildade personer med olika erfarenheter och kompetenser.

– Vi märker när någon elev inte riktigt hänger med och det behöver göras anpassningar eller testas något nytt. Att då också behöva skriva ned vad vi gör innebär en onödig tidstjuv.

– Lägg därtill att många lärare även behöver tömma papperskorgar, ställa upp stolar i matsalen och en mängd andra arbetsuppgifter som inte har med läraruppdraget att göra.

Blir det sämre undervisning?

– Jag hör ofta av lärare runt om i Sverige att de inte längre har tid att efter en lektion reflektera över vad som gjorde att något fungerade bra eller mindre bra, vilket definitivt påverkar kvaliteten.

Det finns absolut dokumentation som är viktig.

– Om vi kunde lägga mindre tid på dokumentation skulle vi kunna lägga mer tid på planering, uppföljning, fortbildning och annat som bidrar till att skapa kvalitet på riktigt.

All dokumentation är väl inte onödig och bara till för att skolan ska ha ryggen fri?

– Det finns absolut dokumentation som är viktig. Det är heller inte så att lärarna inte ska dokumentera. Men det är lärarna som är experter inom sina respektive områden och som i stor utsträckning bör ha autonomi att avgöra vad som behöver dokumenteras och inte. Om lärarna får större möjligheter att själv bestämma över sin tid kan de rikta den dit där den behövs som bäst.

Andra kan ta över

Yvonne Solheim Mosling menar att en del av det nödvändiga administrativa arbete som många lärare utför i dag kan andra i skolan sköta, till exempel att kalla till utvecklingssamtal och rapportera frånvaro och sen ankomst.

– När en elev är frånvarande behöver jag som mellanstadielärare säkerställa att vårdnadshavaren vet om det, vilket kan ta 20 minuter av min arbetstid som jag skulle kunna använda till något bättre.

– Inför varje utvecklingssamtal ska vi skriva en individuell utvecklingsplan till varje elev, alltså även till elever som det går jättebra för i skolan vilket är helt onödigt. Det borde i det flesta fall räcka att klicka i om eleven når målen eller inte och i samband med utvecklingssamtalen berätta för föräldrarna hur det går. Jag tror dessutom att den muntliga dialogen med föräldrarna är viktigare än den skriftliga.

Det har under lång tid talats om lärarnas dokumentationsbörda utan att den har minskats. Vad talar för att det blir så nu?

– Vi får inte ge upp, utan både lokalt och centralt pressa på för en förändring. En reglering av för- och efterarbetstiden kan göra att arbetsgivarna måste plocka bort arbetsuppgifter från lärarna, till exempel en del dokumentationskrav.