Kraven som stjäl tid och pressar lärarna

Trots politiska löften om förändringar utgör omfattande dokumentationskrav fortfarande en kvarnsten runt halsen på många lärare och förskollärare och tar tid från bland annat för- och efterarbete av undervisningen.

I våras genomförde Sveriges Lärare en enkätundersökning bland drygt 1 100 lärare i grund- och gymnasieskolan kring dokumentationskrav och liknande (se grafik i botten):

• 60 procent instämde inte alls eller delvis inte i påståendet att de har tid i sitt schema för att dokumentera.
• 44 procent bedömde hälften eller mer av dokumentationen som onödig.
• 85 procent instämde helt eller delvis i påståendet att tiden till för- och efterarbete blir lidande på grund av dokumentationen.
• 33 procent av de svarande grundskollärarna uppgav att det på deras arbetsplats finns krav på att de ska göra individuella utvecklingsplaner även för elever som får betyg. Detta trots att det inte finns några sådana krav i lagstiftningen.

– Vi måste dokumentera för att skolan ska ha ryggen fri om någon anmäler den, uppger en lärare.

Grundskolan sticker ut

Häromåret konstaterade Statskontoret i en rapport att staten orsakar stora administrativa kostnader inom skolområdet och att grundskolan sticker ut som den skolform där rektorer och lärare ägnar mest tid åt administration.

– Det är ofta den samlade administrativa bördan som tynger. Var och en för sig kan kraven upplevas som rimliga, men tillsammans blir det för mycket, säger utredaren Jonathan Larkeus.

Rapportens slutsatser bygger bland annat på intervjuer med chefer inom skolsektorn.

– Frågorna var ställda så att de skulle svara ur såväl sin egen som sin personals perspektiv. Dokumentation knutet till elever (betygsdokumentation, skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram) upplevdes som mest betungande. Svara på enkäter och rapportera in statistik nämndes också.

Räcker inte att ändra lagen

Enligt Jonathan Larkeus härrör många av dokumentationskraven från riksdag och regering.

Olika delar av staten samlar in mängder av uppgifter och ställer mängder av olika krav som inte alltid är samordnade eller anpassade till skolans verklighet.

– Staten har försökt lätta på kraven. Men det räcker inte att bara ändra i lagstiftning eller föreskrifter. Ofta lever kraven kvar ute på skolorna. Huvudmännen är dessutom ganska duktiga på att hitta på egna krav.

– I en del fall kan det handla om över­dokumentation för att ha ”ryggen fri” gentemot tillsynsmyndigheter och föräldrar.

NPM ökar på kraven

Kritiker menar att marknadisering av skolsystemet, med konkurrerande privata och offentliga skolor och där eleverna och deras vårdnadshavare utvecklats till kunder, har bidragit till ökad administration och att många förskollärare och lärare tvingas lägga ner alltmer tid på dokumentation.

Även styrsystemet New Public Mana­gement (NPM), det vill säga att skolan och annan offentlig verksamhet ska styras enligt principer från näringslivet med bland annat mål- och resultatstyrning i stället för regelstyrning, lyfts också fram som en bidragande orsak precis som den pågående juridifieringen.

De olika delarna hänger dessutom ihop.

– De många digitaliseringsinitiativen bidrar till ökad dokumentationsbörda även om tanken bakom dem är att det ska bli enklare och mindre dokumentation. Lär- och skolplattformar, till exempel, uppmuntrar till dokumentation och styr hur lärare ska dokumentera sin planering och undervisning, säger Johan Sandén som är doktor i företagsekonomi med inriktning mot offentlig organisation och ledning vid Södertörns högskola.

”Allt är inte tvingande”

Han menar att det är viktigt att det kontinuerligt görs ordentliga bedömningar av hur lärares administrativa arbete påverkas av olika förändringar.

– Alla dokumentationskrav som lärare erfar är inte tvingande. Jag tror att en del lärare skulle kunna bli lite bättre på att utnyttja sitt handlingsutrymme och dokumentera mindre. Förhoppningsvis finns det stöd hos ledningen för detta.

– Dessutom bör en del föräldrar fundera över vad de vill att deras barns lärare ska använda sin arbetstid till; skriva omfattande underlag och dokumentation eller lägga mer tid på elevkontakt.