
Spec-laget: Henrietta Gahmberg, Hanna McCarthy, Kristina Saxin, Anna Larsson samt specialpedagogen Jenny Sjöström.
Nästan hela gänget: speciallärare Henrietta Gahmberg, skolpsykologJonatan Namini, speciallärare Kristina Saxin, kurator Linda Ström, skolsköterska Charlotte Kleist, rektor Ulrika Zätterqvist, specialpedagog Hanna McCarthy, biträdande rektor Anneli Strand och speciallärare Anna Larsson.
Tema utbrändhet Vi besöker skolan som förebygger jobbstress och spec-utbrändhet på ett systematiskt sätt med samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
LÄS MER ”Välkommen till oss specar också, Edholm! Vi vill prata EHT”
Rättelse: Det är inte lärartätheten på Noblaskolan som är högre än rikssnittet, som det stod i en tidigare version av denna text, utan andelen behöriga lärare.
Det är tidig torsdagseftermiddag och aktivitet i varje hörn av skolgården när många ska samsas om utrymmet. Här på Noblaskolan i Saltsjö-Boo går nästan 1 000 elever, från förskoleklass till nian samt i en integrerad förskola. I den senaste kvalitetsrapporten framgår att de har fler lärare med behörighet än rikssnittet, och att elevhälsan har en central roll. Det är sålunda en diger elevhälsogrupp som tar emot kring det ovala bordet i Studion för elever i årskurs 4–6 på andra våningen i A-huset. Förutom rektor och två biträdande rektorer är två specialpedagoger, tre speciallärare, en av skolans två kuratorer, två skolsköterskor och skolans psykolog på plats.
Det här är inte ett kontorsjobb, det är ute i klassrummen det händer.
Att ha ett stort elevhälsoteam är självklart en styrka, det finns många kompetenser i gruppen och nästan alla har egna yrkeskollegor att diskutera idéer och samverka med.
– Vi har alla mycket att göra även på vår skola och visst finns det stress även här, men vi är ett välfungerande team med ett gott samarbete, och vi samverkar bra med övrig personal på skolan, säger Anna Larsson som är speciallärare i de yngre årskurserna.
Att inte stå ensam i sin roll på skolan är något även kuratorn Linda Ström uppskattar. Hon har alltid sin kollega Julia Fiskáare att bolla med.
– För mig innebär det en otrolig trygghet. Dessutom är det mycket roligare att driva saker tillsammans, säger hon.
– Ja vi stöttar varandra, man är aldrig ensam, exempelvis om man behöver vara obekväm i någon situation. Då finns alltid en kollega som stöd, säger Hanna McCarthy, specialpedagog med ansvar för F–4.
Det märks att de känner varandra väl, stämningen är god och när de berättar om sin arbetssituation blandas allvar med många skratt och glada tillrop. Många av dem har varit skolan trogna länge, det finns en grundstomme och en grundtrygghet i gruppen, vilket är något som underlättar samarbetet, poängterar teamet.
– Det finns också ett tätt samarbete mellan oss specialpedagoger och speciallärarna, med en tydlig ansvarsfördelning av vem som ska göra vad, säger Hanna McCarthy. Dessutom har vi en rektor som vet skillnaden på våra roller, och så är det ju inte på alla skolor.
Det här jobbar Noblaskolans EHT efter:
En tydlig mötesstruktur framhålls också. Tidigare var det vanligt att man fångade varandra på språng i korridoren, att lärare lyfte ett problem som behövde åtgärdas när de slumpmässigt stötte ihop. Men för att komma bort från det infördes i stället öppna EHT-möten dit lärarna är välkomna.
– Nu är det den arbetsgången som gäller, att de kommer till oss, det är vägen in. På våra möten deltar alla professioner och vi får därmed med alla perspektiv, alla har vi olika ingångar vilket är bra för lärarna att se, och mötet blir det första steget i processen, säger Hanna McCarthy.
– Ja, om man vill göra en anmälan om särskilt stöd finns det nu en tydlig struktur för det, inflikar Ulrika Zätterqvist, som arbetat som rektor på skolan i åtta år.
Spec-laget: Henrietta Gahmberg, Hanna McCarthy, Kristina Saxin, Anna Larsson samt specialpedagogen Jenny Sjöström.
Även alla elevärenden har en tydlig gång vad gäller hur man ska gå vidare och vem som gör vad. Dessutom finns uppföljande möten, vilket är en trygghet för lärarna. De kan boka in sig själva på sådana möten men kan också bli kallade.
– Vi har ambitiösa lärare och många kommer på de öppna mötena i stället för att se i korridormöten, som ofta var fallet förr, säger Henrietta Gahmberg, speciallärare på högstadiet.
– Förra året införde vi schemalagda samverkansmöten där speciallärare och specialpedagog diskuterar undervisning på gruppnivå med en årskurs i taget, detta utefter resultat på screeningar och frågor vi ofta får från vårdnadshavare, lärare och elever, tillägger Hanna McCarthy.
En annan sak som teamet lyfter fram är att både specialpedagoger och speciallärare är aktiva ute i verksamheten.
– Det här är inte ett kontorsjobb, det är ute i klassrummen det händer. Visst handlar arbetet även om dokumentation och annat men det är viktigt att man visar sig i verksamheten, säger Kristina ”Kicki” Saxin, speciallärare i årskurs 4–6.
Öppna EHT-möten
Veckomöten där lärarna kan boka tid om de har funderingar runt en elev eller grupp. Alla EHT-kompetenser deltar för att bolla idéer för förbättring och utveckling, både förebyggande och åtgärdande.
Samverkansmöten
Schemalagda möten där speciallärare och specialpedagog träffar lärarna i en årskurs åt gången för att diskutera undervisning och hur den kan utvecklas och anpassas för den aktuella elevgruppen, i planering, genomförande och uppföljning. Diskussionerna kan utgå från resultat på screeningar, frågor som dykt upp från vårdnadshavare, lärare och elever och ämnen som EHT uppmärksammat ett behov av att lyfta.
Noblaskolan består av flera olika byggnader, A till F, och flera av dem som ingår i elevhälsoteamet är utspridda på skolan för att vara nära ”sina” respektive verksamheter. De träffas självklart när det är dags för elevhälsomöten, men numera har de även gemensamma möten i det egna arbetslaget – och då utan att skolledningen är närvarande.
– Tidigare ingick vi som en del i exempelvis F–3-arbetslaget, men sedan fyra år tillbaka har vi ett eget EHT-arbetslag och det betyder mycket, säger specialläraren Henrietta Gahmberg. Det ökar förståelsen för våra olika yrkesroller och vi lär också känna varandra bättre. Det blir en bra gemenskap, vi är varandras arbetskamrater, ett lag, och det blir ett annat fokus än tidigare eftersom vi som är med står för samma sak.
Vikten av att trivas på sitt jobb och ha en ledning som prioriterar elevhälsan är annat som dyker upp i diskussionen kring bordet, liksom att de alla strävar efter att hitta lösningar. De poängterar också att det är högt i tak, och att de till skillnad från många andra skolor inte har en rektor som alltid säger stopp och nej. De berättar exempelvis om gången när de ville testa en ny sorts samverkansmöten med lärarna och fick svaret: ”Kör!”
– Vi kan också justera och styra om, ingenting är statiskt, säger rektor Ulrika Zätterqvist.
”Ja, tänk vad bra vi är!” utropar någon vid bordet och alla skrattar.
Men självklart dyker det upp konflikter och stressiga situationer även på Noblaskolan.
– Vi har vår vardag här också med olika svårigheter, men med vårt samarbete blir allt både enklare och mer hanterbart, säger specialläraren Anna Larsson. Jag är stolt över elevhälsan och det arbete vi gör. Vi kan absolut klappa oss själva på axeln.
LÄS ÄVEN
Utbyggd elevhälsa kan lösa komvux-krisen
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.