Så driver nationella proven upp betygen i engelska

Under åren som de nationella proven var inställda på grund av pandemin låg ­engelskbetygen stilla. Att de nu fick en skjuts uppåt var väntat, menar Jonas
Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholm universitet och flitig skoldebattör.

– Det än ingen slump att betygen i engelska stiger när proven är tillbaka, säger han.

Syftet med de nationella proven är primärt att göra betygssättningen mer likvärdig mellan skolor, framhåller Jonas Vlachos.

– Man kan uppnå det genom att antingen göra proven svårare eller enklare. Det verkar som man lyckas med det. Under pandemin när NP försvann steg betygen i matte, medan de låg stilla i engelska – helt i linje med att proven har en påverkande kraft.

Proven får inte vara för lätta

NP-betygen i engelska är så höga att lärarna ända sedan 2014 konsekvent har satt lägre slutbetyg än NP-betyg i ämnet, visar Ämneslärarens granskning. Trots det är engelska, tillsammans med slöjd, numera det ämne där eleverna har allra högst slutbetyg när de går ut grundskolan. Jonas Vlachos menar att det är olyckligt om de nationella proven systematiskt är för lätta.

– Det påverkar hur lärarna beter sig och sannolikt även undervisningens innehåll – och det sänker ambitionsnivån. Att ha väldigt lätta prov är i den aspekten mer problematiskt än att ha prov som upplevs vara lite för svåra. För svåra prov kan vara problematiska ur andra perspektiv, men de bidrar åtminstone inte till en ambitionssänkning.

Mot den bakgrunden – är det nödvändigt att ha nationella prov?

– Ja, jag tror att de är nödvändiga. Det finns inga skolsystem som inte har någon typ av standardiserade bedömningar och det går inte att hålla samman ett skolsystem om man inte har sådana, säger Jonas Vlachos.

Sara Bruun, engelsklärare och föreläsare, är tveksam till påståendet att det nationella provet i engelska är för lätt.

– Vi upplever provet som lätt, men vad är det som säger att det är för lätt? Om vi lyfter blicken och sätter provet i ett internationellt sammanhang kan det ju vara så att svenska elever är duktigare än andra, säger hon.

Sara Bruuns invändningar mot nationella proven handlar i stället främst om rättningen och bedömningen.

– Det jag är mest kritisk mot är att en elev kan vara underkänd i en del av provet, men sammantaget ändå få ett E i ­provbetyg. Det tycker jag är värre än att provet i sig anses vara för enkelt.

Eleverna luras

Följden blir att eleven – och dennes föräldrar – efter provet luras att tro att den är bättre på engelska än den är. Det riskerar att försätta lärarna i en svår situation om de sedan sätter ett slutbetyg som är lägre än NP-betyget.

– Anledningen till att det skiljer i statistiken mellan NP och betyg i engelska är att principerna för bedömning av NP och betygssättning inte stämmer överens. När vi sätter betyg tittar vi på om eleven kan skriva, läsa, tala och lyssna. Är den till exempel på E-nivå måste alla förmågorna vara på E-nivå. Men om du är underkänd på en del av NP, till exempel skrivdelen, kan du ändå bli godkänd på provet som helhet.

Konsekvensen kan bli att rektor säger till läraren att NP-betyget är ett tillräckligt underlag för att sätta slutbetyget E.

– Det skapar en press på läraren som inte är rimlig, för på det sättet ­sätter vi inte betyg, säger Sara Bruun.