NP-resultaten i mattekurs störtdök – men inte betygen

Elevernas resultat rasar rejält i det nationella provet i Matematik 1A på gymnasiet. Andelen som fick underkänt var dubbelt så hög i våras (46,9 procent) jämfört med för tre år sedan (24,9 procent).

Men de usla provresultaten tycks inte ha påverkat kursbetygen nämnvärt. Hela 47,2 procent av eleverna fick nämligen högre kursbetyg än NP-betyg i Matematik 1A våren 2022.

– Våra elever är dåliga på att skriva prov. Många blir väldigt nervösa i provsituation, de är inte vana vid att sitta så länge och skriva. Det här gör att de presterar dåligt, säger Isabella Poulsen, förstelärare som nyligen undervisat i matematik på yrkesprogrammen på Vallentuna gymnasium.

Tränar eleverna i provsituationer

Hon konstaterar att många mattelärare som undervisar på yrkesprogram ofta använder flera andra sätt än prov för att bedöma elevernas kunskaper.

– Men jag kan inte säga att provet är ett dåligt verktyg, för det finns ju också elever som kommer dit och klarar det, även om de kanske har presterat sämre under året. Vi tränar eleverna i att klara provsituationer, men ser dem mer som ett komplement. 

Många elever på yrkesprogrammen har problem med att lära sig att läsa, skriva och stava. Det bidrar till svårigheterna med att klara provsituationen.   

– Förr hade man en muntlig del i nationella provet i matte 1, men den har man tagit bort. Det tror jag var dumt. Där fick de elever chansen som inte är vassast på att läsa och skriva, men som ändå har en förståelse för matte. Bland annat gäller det yrkesprogrammen där eleverna är mer praktiskt lagda.

”Jag sätter själv inga snäll-E”

Elever som blir underkända i matematik får inte någon examen. Vallentuna gymnasium har lagt Matematik 1 i årskurs 1. Om eleverna inte klarar kursen i ettan så får de göra om den som en prövning i årskurs 2 eller 3.

Kan risken att missa examen leda till att underkända NP-betyg ändå blir E i kursbetyget?

– Jag kan ju inte svara för hela kåren, men jag själv sätter inga snäll-E. De elever som går byggprogrammet måste klara viss matematik för att kunna vara snickare. De måste kunna räkna ut area, beräkna hur mycket material som går åt och hur mycket det kostar. Det är svårt ändå att få en examen om de inte klarar av det.

Borde något ändras i provkonstruktionen för Matematik 1A för att underlätta för eleverna på yrkesprogrammen?

– Ja, återinför den muntliga delen, säger Isabella Poulsen.

Per Berggren, ordförande i Sveriges matematiklärarförening, är tveksam till nyttan av att ha nationella prov på yrkesprogrammen.

– Man kan behöva fundera på om man ska använda prov som ligger på en högre teoretisk nivå än den som eleverna är vana vid och att det ska särskilt beaktas i betygssättningen. Då avviker testtillfället så mycket från undervisningen att det kan vara svårt att avgöra om resultatet avspeglar verkligheten, säger han.

”Man måste alltid iaktta försiktighet”

Att kursbetygen i matematik avviker så mycket från NP-betygen märks främst vid gränsen för godkänt, framhåller Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.

– Det innebär att man alltid måste iaktta försiktighet när man till exempel jämför skolors avvikelser mellan prov och betyg. Den påverkas nämligen av vilken elev­-s­ammansättning den aktuella skolan har.

Vad är nyttan av att ha NP när skillnaden mellan prov- och kursbetyg är så stor?

– Nationella prov är viktiga ur ett likvärdighetsperspektiv eftersom de har en viss normerande effekt. Olikvärdigheten hade varit ännu större utan proven. Det är sant att betygen avviker på nationell nivå i förhållande till provbetygen. Även om proven ger en gemensam måttstock att förhålla sig till är det inte lätt för skolorna att göra lika, säger Anders Boman.