4 av 10 kursbetyg i svenska är högre än NP-betygen

Några av de nationella proven på gymnasiet är inte längre obliga­toriska och många rektorer väljer därför att inte beställa de proven. Minskningen för provet
i Svenska 1 är allra kraftigast – minus 26 procent mellan 2017 och 2019 (obligatoriet togs bort 2018).

Samtidigt tycks många av de lärare som fortfarande genomför proven inte ”särskilt beakta” elevernas provresultat när de sätter sina kursbetyg. 42 procent av kursbetygen i Svenska 1 är högre än provbetygen, visar Skolverkets statistik. Motsvarande siffra för Svenska 3 är 32,4 procent.

– En hel del av det centrala innehållet och betygskriterierna täcks inte in i de nationella proven i svenska. Inte i Svenska 1 och ännu mindre i Svenska 3. Därför är det inte konstigt att det skiljer en hel del mellan provresultat och kursbetyg, säger Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium utanför Stockholm.

”Borde vara mer av en helhetsbedömning”

Vid sidan av arbetet som lärare skriver hon ungdomslitteratur, facklitteratur för lärare och krönikor i Ämnesläraren. Hon föreläser också om betydelsen av läsning i undervisningen.

– Proven i svenska borde vara mer av en helhetsbedömning och inte bara se till delarna. Tittar jag på engelskan så testar de proven mer av kursinnehållet, så där känns det rimligare att provresultat och kursbetyg stämmer bättre överens.

Jag tycker att det är problematiskt att vi bedömer aspekter i en text i svenska, snarare än helheten.

Anvisningarna om hur de nationella proven ska bedömas har blivit allt mer omfattande. Utöver häftet med anvisningar tillkommer ett lärarhäfte med ytterligare information.

– Jag tror att många lärare tycker om att det finns bedömningsanvisningar, men de riskerar att förenkla synen på vad kunskap är. Det ligger i anvisningars natur att titta på delarna, vilket ibland blir på bekostnad av helheten.

Hur kan proven förändras?

– Jag tycker att det är problematiskt att vi bedömer aspekter i en text i svenska, snarare än helheten. Det finns en uppfattning om att en text alltid är summan av sina delar, men det vill jag hävda att en text aldrig är. Den kan vara mycket mer än summan av sina delar, men den kan också vara sämre än summan av sina delar.

”Skolverket är på väg åt andra hållet”

Ett problem i dag är att många elever blir godkända i svenska på gymnasiet, men när de sedan kommer till universitet anser universitetslärarna att de inte kan skriva.

En förklaring till det är att de nationella proven fokuserar så mycket på delarna, menar Karin Herlitz.

– Börja hellre med en helhetsbedömning. Den här texten landar på den här betygsnivån – varför gör den det? Sedan kan man titta på de olika delarna. Tyvärr uppfattar jag det som att Skolverket är på väg åt andra hållet och tar bort helhetsbedömningen i Svenska 3. Det är jag mycket tveksam till.

Behövs det nationella prov över huvud taget?

– Det är klart att vi måste ha en nationell måttstock, det har jag inga svårigheter att stämma in i. Men bedömningen borde styras mer och kanske ska vi ha fler bedömningsdagar för att få en större samsyn, säger Karin Herlitz.

Att kursbetygen i svenska avviker så mycket från NP-betygen märks främst vid gränsen för godkänt, framhåller Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.

– Det innebär att man alltid måste iaktta försiktighet när man till exempel jämför skolors avvikelser mellan prov och betyg. Den påverkas nämligen av vilken elevsammansättning den aktuella skolan har, säger han.

Vad är nyttan av att ha NP när skillnaden mellan prov- och kursbetyg är så stor?

– Nationella prov är viktiga ur ett likvärdighetsperspektiv eftersom de har
en viss normerande effekt. Olikvärdigheten hade varit ännu större utan proven. Det är sant att betygen avviker på nationell nivå i förhållande till provbetygen. Även om proven ger en gemensam måttstock att förhålla sig till är det inte lätt för skolorna att göra lika, säger Anders Boman.