Jarnlo: Höga betygen i engelska riskerar att bli en björntjänst

I somras var jag på släktträff där bland annat två gamingfrälsta sysslingar i 10-årsåldern deltog. Det var fascinerande att höra de båda pojkarna växla hejvilt mellan svenska och engelska när de snackade med varandra – även när datorerna var avstängda.

Det är lätt att imponeras över hur duktiga många barn och unga ur Youtube- och gaminggenerationen är på att prata engelska. Mot den bakgrunden är det inte särskilt överraskande att engelska, jämte slöjd, numera är det ämne eleverna har allra högst betyg i när de går ut grundskolan.

Mötet med litteraturen var en chock

Men det är någonting som skaver här. För samtidigt som engelskbetygen hela tiden blir högre har det på kort tid kommit två nya forskningsrapporter som slår fast att många elever är alldeles för dåligt förberedda för den akademiska engelska som väntar på högskola och universitet.

”En del beskrev mötet med litteraturen som en chock”, som forskaren Linda Eriksson sa till Ämnesläraren i januari. Och månaden efter följde forskaren Marcus Warnby upp genom att slå fast ”att dagens ämnesplan sviker lärare och elever i hur de ska arbeta med att nå det högskoleförberedande läroplansmålet i engelska”.

Vår granskning visar också att det är så lätt att få höga betyg på de nationella proven i engelska att niorna faktiskt har fått lägre slutbetyg än NP-betyg vartenda år sedan 2014, vilket är unikt jämfört med alla andra NP-ämnen.

”Det är egentligen ganska mediokert”

Redan förra året när Ämnesläraren lyfte engelsklärarnas kritik mot bedömningsanvisningarna till det nationella provets skrivdel konstaterade Sara Bruun att det blev ”A på löpande band” eftersom ”det är okej att genomgående stava fel på enkla ord och inte ha koll på grundläggande skrivregler”. Sedan frågade hon retoriskt: ”Vad är det vi gör med våra ungdomar när vi låter dem tro att de skriver på allra högsta nivå och så är det egentligen ganska mediokert?”

Uppenbarligen gör vi dem en rejäl björntjänst – i synnerhet om de vill läsa vidare på universitet där de riskerar att få ”en chock” när de öppnar kurslitteraturen. Dessutom tvingas engelsklärare som satt ”A på löpande band” på provet, på grund av märkliga bedömningsanvisningar, sänka en hel del elever när det väl är dags att sätta slutbetyg. Och det brukar inte vara så populärt bland elever, föräldrar och skolledningar. På det sättet ökar den redan hårda betygspressen på lärarna ännu mer – helt i onödan.

Hampus Jarnlo är editionschef för Ämnesläraren och Grundskolläraren