Extrema åsikter: Så kan lärare få hjälp med elever

LÄS ÄVEN: Lärarna larmar: Extrema åsikter del av vardagen

Marcus Hjelm, senior rådgivare på Center mot våldsbejakande extremism som är en den av Brottsförebyggande rådet (Brå), säger att det är svårt att veta hur vanligt det är med hatiska och antidemokratiska åsikter på svenska skolor.

– Men vi möter uppgifter om det hela tiden när vi träffar skolor och kommuner.

– Jag tror att det är viktigt att man från skolans sida ta varje händelse på allvar och reagerar. Annars riskerar vuxenvärlden att bli en kokt groda som till slut accepterar allting.

Hur bör man reagera?

– Samtidigt som man är tydligt med att ett visst beteende eller vissa uttalanden inte är acceptabla, bör man på ett nyfiket sätt prata med den som uttrycker sig så här. Be eleven berätta vad det handlar om, var uppgifterna kommer ifrån, om det är något som hen har snappat ut hemifrån, i kompisgänget, i klassen eller på nätet. Vad ligger bakom? Bemötandet är otroligt viktigt.

– Är man som vuxen konfrontativ och bara säger åt eleven att den inte får uttrycka dig på ett visst sätt, är risken stor att hen sluter sig enligt vår erfarenhet. Då kommer man som lärare eller skola inte vidare, löser inte problemet och får heller inte svar på de frågor som man har.

Men till slut kommer man väl till en gräns då man bör sätta ner foten?

– Det är klart att skolan ibland måste säga stopp. Men det är viktigt att åtminstone börja med ett utforskande arbetssätt och inte bara sätta ner foten och säga att så här får du inte säga.

Vilket är det största problemet – antisemitism, islamofobi, homofobi eller allmän rasism?

– Det är ofta en mix eller en grå massa, vilket kan göra det extra svårt för en skola att förstå problematiken och hur man ska arbeta med den. Samma elev kan gilla Hitler, konsumera IS-avrättningar på nätet, tycka att antikapitalism är bra och gilla att titta på filmer från amerikanska skolskjutningar. Vi pratar idag allt oftare om ett smörgåsbord där extrema åsikter, ideologier och övertygelser blandas.

Stöttar skolor i behov

Marcus Hjelm berättar att en av Center mot våldsbejakande extremism uppgifter är att stötta skolor som är i behov av det.

– Vi har en väldigt låg tröskel. Det är bara att höra av sig om man har en fråga eller vill diskutera något. Vi kan fungera som ett bollplank på distans, men även komma ut för stötta på plats om det behövs.

– Helst bör man agera, och gärna höra av sig till oss, så tidigt som möjligt. Framför allt när det gäller unga personer kan det ibland vara svårt att avgöra vad som är ett konkret och allvarligt hot och vad som bara är ”skoj” eller en provokation.

– Dessutom kan det som börjar med ord i slutändan resultera i vad som helst. Det förbyggande perspektivet är jätteviktigt. När något allvarligt väl har inträffat är det för sent.

Finns det några tydliga varningssignaler på att en elev eller ungdom har eller håller på att radikaliseras?

– Det behöver det inte finnas i form av kläder, nytt umgänge eller liknande. Mycket av radikalisering och rekrytering sker online. Därför är det viktigt lärare och annan skolpersonal har möjlighet att verkligen lära känna sina elever och bygga relationer. Det ökar möjligheterna att tidigt upptäcka förändringar, till exempel ett nytt språkbruk.