Lärarna larmar: Extrema åsikter del av vår vardag

• LÄS ÄVEN: Lärarfacket: ”Alla har rätt till en arbetsmiljö utan hat”

I undersökningen larmar lärare om problem redan i förskoleklass och på lågstadiet med elever som uttrycker sig hatiskt och kränkande. Sedan ökar problemen i mellanstadiet för att bli värst i högstadiet.

Sveriges Lärare genomförde enkätundersökningen i våras, där även fritidshem och gymnasiet ingår. Och den visar bland annat:

• I förskoleklass, lågstadiet och på fritidshem uppger var tredje lärare att de har stora problem med kränkande och hatiska uttryck.
• På högstadiet svarar två av tre lärare att de har sett eller hört elever uttrycka extrema åsikter. Bland annat rasism, hbtq-hat och anti­semitism.
• Ungefär hälften av högstadielärarna uppger att de under det senaste läsåret minst en gång i månaden hörde hur elever uttryckte verbala kränkningar mot människor på grund av deras hudfärg eller etniska bakgrund. Bland de svarande mellanstadielärarna var motsvarande andel 45 procent.
• Ungefär fyra av tio högstadielärare uppger att de minst en gång i månaden hörde hur hbtqi-personer kränktes och en lika stor andel hur kvinnor kränktes.
• Många lärare är osäkra på hur de ska hantera situationer på skolan kring hat, hot och antidemokratiska åsikter, framför allt det som sker utanför själva undervisningssituationen.

– Jag har inte de verktyg som krävs för att hantera elever som uttrycker anti-demokratiska åsikter eller nedvärderande kommentarer mot marginaliserade grupper, uppger en lärare.

En annan berättar om hur hen hela tiden är ”på sin vakt”.

– Det gör att kroppen spänner sig ofrivilligt, jag får huvudvärk, har svårt att hinna återhämta mig och har dålig sömn.

Fler än varannan lärare saknar stöd

Knappt hälften av lärarna – oavsett nivå – anser att de i ganska eller mycket liten utsträckning får tillräckligt med stöd från skolledningen i arbetet med elever som har kränkande och/eller hatiska åsikter.

Enligt Arbetsmiljöverket ökar antalet anmälningar gällande hot och våld i skolan.

– Men även kränkningar som inte innebär hot eller våld kan utgöra ett arbetsmiljöproblem. Det finns dessutom ingen skarp gräns mellan vad som är en kränkning och vad som är ett hot, säger Kristian Hansson som är sakkunnig vid Arbetsmiljöverket.

– Varken kränkande behandling eller hot är acceptabelt på en arbetsplats. Vad man sedan kallar det för har mindre betydelse. Allt på en arbetsplats som gör att man riskerar att drabbas av ohälsa, eller för den delen att den personliga integriteten kränks, är oacceptabelt och innebär ett arbetsmiljöproblem.

Kristian Hansson menar att det finns ett samband mellan kränkningar och arbetsbelastning, även om det inte är kausalt.

– Följs inte krav och resurser åt blir det dessutom svårare att hantera kränkningarna.

Säpo: Flyttar gränserna för extremism 

Rasistiska, homofoba, kvinnofientliga och antidemokratiska uttryck utgör en grogrund för hot och våld, både i och utanför skolan. Enligt Säkerhetspolisen pågår det en normalisering av det extrema.

– Vi ser hur ett alltmer polariserande, ­hatiskt och högt tonläge flyttar gränserna för vad som är okej att säga offentligt. Det riskerar att även flytta gränserna för vad som är acceptabelt att göra, säger Säkerhetspolisens talesperson Fredrik Hultgren-Friberg.

– Men det är ju framför allt handlingarna som är vår stora huvudvärk och som vi, som säkerhetstjänst, är satta att skydda Sverige ifrån. Vi är ingen åsiktspolis.

Fredrik Hultgren-Friberg berättar att minderåriga i högre utsträckning förekommer i underrättelseflödet.

Påverkar det skolan och lärarna?

– Minderårigas vardag är ofta i skolan. Jag tycker att den lärare eller annan skolpersonal som hör eller ser något som gör ont i magen bör reagera på det. Det är viktigt att ta detta på allvar. Vi känner stor tillit till professionella lärares bedömningar.

Det kanske bara är ungdomligt prat?

– Den som fäller en enskild kommentar kommer kanske inte att göra något. Men retoriken kan bidra till att någon som står bredvid känner råg i ryggen och så småningom agerar.

Juristen: Kränkningar ska anmälas

Lärare som hör elever uttrycka hatiska eller kränkande kommentarer är skyldiga att agera. Kränkningar bör anmälas, menar Sveriges Lärares jurist Karin Ernfors.

– Dels fostrande, dels för att förhindra fortsatta kränkningar. Bedömer man att det har skett en kränkning ska man göra en anmälan till rektor.

Efter att anmälan kommit in ska skolhuvudmannen starta en utredning. Syftet är att samla in tillräckligt med information för att kunna bedöma om barnet eller eleven har blivit utsatt och vilka åtgärder som i så fall måste genomföras.

– Lärarna har tillsynsansvar, ska verka för en trygg och lugn studiemiljö, motverka kränkningar och diskriminering. Det är självklart att enskilda lärare har en skyldighet att reagera när elever och barn utsätts för kränkningar eller diskriminerande uttalanden i skolan, men även när och om de själva drabbas. Detta är inget som ska accepteras.

Kan vara straffbart

Var går gränsen för vad en elev eller vårdnadshavare får säga till en lärare?

– Alla skolor har ordningsregler som alla elever – men även deras vårdnadshavare – bör känna till. I ordningsreglerna finns det ofta skrivningar om hur man bör bemöta varandra. I fostran ingår att visa eleverna hur man ska uppföra sig hyffsat hövligt mot varandra.

– Vissa uttalanden kan vara straffbara, till exempel förolämpning eller hets mot folkgrupp. Där går gränsen för yttrandefriheten.