Lärarfacket: ”Alla har rätt till en arbetsmiljö utan hat”

LÄS ÄVEN: Lärarna larmar: Extrema åsikter del av vardagen

Hon upprörs över resultatet i Sveriges Lärares enkätundersökningen, till exempel att en majoritet av högstadielärarna anser att man deras skola har mycket eller ganska stora problem med att elever uttrycker sig nedsättande, kränkande eller hatiskt mot andra.

– Det i grunden en spegling av det samhälle som vi lever i med rasism, kvinnohat och liknande. På nätet och i sociala medier hetsats, hotas och propageras det för våld och extremism. Det är inget som barn och elever är immuna mot, utan något som de tar med sig in i skolan och i klassrummen där det ofta är upp till en ensam lärare att försöka hantera ett alltmer komplext uppdrag.

– Samtidigt blir barn- och elevgrupperna allt större, tillgången till stödfunktionerna allt mindre och nedskärningarna alltmer omfattande. 

Vilket innebär växande arbetsmiljöproblem för lärarna?

– Vi ska inte betrakta barn och elever som problem. Men när vi inte klarar att möta barns och elevers behov blir det till slut både direkt och indirekt ett arbetsmiljöproblem för oss lärare.

Vad ska man göra?

– Samhället får det som man betalar för. Vill politikerna ha en fungerande och likvärdig förskola och skola måste de vara beredda att också betala för det.

Anna Olskog säger att mycket under de senaste åren i stället har handlat om, och fortsätter att handla om, nedskärningar och besparingar.

– Det är brist på speciallärare, kuratorer, skolpsykologer och en mängd andra kompetenser. Jag läste häromdagen att det i genomsnitt går 63 elever per behörig lärare i fritidshem.

– Lärare behöver tid och förutsättningar att göra ett rimligt jobb, vilket man sällan har idag. Det krävs bland annat en reglering av tiden till för- och efterarbete av lektioner och barn- och elevgruppernas storlek.

Svårt för pressad lärarkår att ingripa

Anna Olskog menar att en mer pressad arbetssituation försvårar lärares möjligheter att hantera och förebygga extrema och antidemokratiska åsikter bland elever.

– Det är viktigt att alla elever blir sedda och har möjlighet att ventilera, diskutera och resonera kring frågor som de bär på. Det är självklart att det är mycket lättare för en lärare att göra detta i klasser med färre barn och elever än i dagens ofta mycket stora klasser och grupper.

– Lärare behöver dessutom ha tid till att förbereda undervisningen för att på ett bra sätt kunna förebygga och hantera de situationer som kan uppstå.

Många lärare är, enligt Sveriges Lärares undersökning, osäkra på hur de ska hantera situationer i skolan kring hat, hot och antidemokratiska åsikter, framför allt det som sker utanför själva undervisningssituationen.

Lärare vill ha mer stöd

Mer än fyra av tio anser att de i ganska eller mycket liten utsträckning får tillräckligt med stöd från sin skolledning gällande elever som har kränkande och/eller hatiska åsikter.

– Rektorerna har ofta för alldeles för många medarbetare som de ansvarar för och ägnar för mycket tid åt sådant som inte är klassrumsnära, det som vi kallar för kärnuppdraget. På det sättet liknar deras situation många lärares.

– Men självklart har förskollärare och lärare rätt till det stöd som de behöver och en arbetsmiljö som är fri från diskriminering, hat, kränkningar, hot och våld.

Behöver regler skärpas eller förändras?

– Styrdokument, riktlinjer, regelverk och liknande måste följas för att vi ska kunna se effekten av dem. Det som saknas är rimliga förutsättningar och tillräckligt stöd. Ofta utför vi ensamarbete i alldeles för stora klasser och barngrupper, och lägg därtill uteblivet stöd, vilket inte är riktigt klokt. 

– Trots att det görs många anmälningar så händer det alldeles för lite.

Krävs det fysiskt våld för att ansvariga ska reagera?

– Det verkar så. Om man tog det här på större allvar skulle man se till att finansiera skolan utifrån de behov som finns.

– Samtidigt kan inte skolväsendet – vars fokus ska vara utbildning – lösa det här ensamt. Det är ett samhällsproblem som kräver en betydligt bättre samordning mellan bland annat BUP, socialtjänsten, polisen och skolväsendet än idag.

Anna Olskog efterlyser mer och bättre kompetensutveckling kring hur lärare kan hantera extrema och antidemokratiska åsikter bland elever.

– Det behövs kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling. Huvudmännen måste överhuvudtaget förbättra lärarnas möjligheter till kompetensutveckling.

– Vi behöver inte fler diagnoser på svensk skola, utan att felen verkligen rättas till.