Martin Lazar är ofta ute på skolor och träffar ungdomar. Foto: Privat
Kommunpolisen om våldet: ”Landar i knät på lärare”
”Ibland är det så att personalen i skolan är de enda vuxna som finns kvar som kan uppfostra barnen”, säger Martin Lazar som är kommunpolis i Botkyrka och har en bakgrund i skolans värld. Foto: TT
Gängvåldet
Martin Lazar är kommunpolis i Botkyrka och har sett våldet eskalera de senaste åren.
– Jag tänker på skolan varje dag. Det är så mycket som landar i knäet på lärare som egentligen bara ska undervisa, säger han.
Martin Lazar kom till Sverige som flykting från Irak när han var 15 år gammal.
– Jag tror att jag har lätt för att identifiera mig med de unga som jag träffar i jobbet. Jag hade turen att hamna i gott sällskap via idrotten, där jag satsade och ville bli fotbollsstjärna. Men det är små marginaler mellan att leva ett bra liv och att lockas in i skadliga miljöer, säger han.
Det blev ingen fotbollskarriär.
– Men jag blev triggad att läsa upp mina betyg för att kunna utbilda mig till fritidsledare med idrottsprofil och jobbade sedan i det yrket i tio år innan jag började som behandlingsassistent på SIS-hem och det var där tankarna på att söka till polishögskolan kom ganska snabbt, säger han.
”Skolan är så otroligt viktig”
Erfarenheterna från hans tidigare yrken är viktiga i polisarbetet.
– Redan som fritidsledare märkte jag vilken kraft det finns i att kunna erbjuda en rolig och meningsfull tillvaro. Jag brukar tänka på det nu när så skrämmande många unga, ibland mindre barn, säger ”jag har ingen framtid”. Här är ju skolan så otroligt viktig. Det bygger självkänsla och framtidshopp om man känner att man lyckas med sina studier, säger Martin Lazar.
En annan insikt var den han gjorde som behandlingsassistent på SIS-hem:
– Vilken farlig kombination är avsaknaden av hopp tillsammans med bristande konsekvenstänk är. Det är en av orsakerna till att våldet blivit så mycket värre. Gränserna för vad man kan göra har flyttats fram. Spärrarna har försvunnit, säger Martin Lazar.
Redan i förskolan går det ofta att förutse vilka som riskerar att hamna i en dålig miljö.
Hela samhället drabbas – och många av problemen finns också i skolan.
– Det här börjar ju många gånger tidigt i livet. Redan i förskolan går det ofta att förutse vilka som riskerar att hamna i en dålig miljö senare. Ibland är det så att personalen i skolan är de enda vuxna som finns kvar som kan uppfostra barnen. Jag tänker på skolan varje dag. Det är så mycket som landar i knäet på lärare som egentligen bara ska undervisa, säger Martin Lazar.
Platser de är bekanta med
I polisutredningen till mordet i Skogås centrum – där en 15-åring åtalats för att ha skjutit ihjäl en annan 15-åring på en sushi-restaurang – visar den digitala bevisningen att den misstänktes mobil gjort ett stopp på tolv minuter vid en intilliggande förskola strax före skottlossningen. Och det är vanligt att unga i utkanten av gängkriminalitet stämmer träff på skolor, fritidsgårdar, förskolor och lekplatser.
– Det är platser de är bekanta med, så det är ju inte så konstigt att de kan träffas där utanför skoltid också, säger Martin Lazar.
Han berättar att han ofta känner igen de som blir offer i gänguppgörelserna.
– Ibland har de sociala myndigheterna haft bra koll på dem tidigt och vi har satt in åtgärder i flera år och man hoppas att det ska fixa sig. Ändå kan det sluta illa. Vid de tillfällena känns det extra sorgligt och tungt, säger Martin Lazar.
Men det finns också mer oväntade offer.
– Det kan vara killar som inte har något kriminellt bagage från början. De kan ha varit struliga i skolan och gjort sig skyldiga till någon mindre förseelse, men plötsligt finns de där som offer eller gärningsman vid en skjutning. Det är en skrämmande utveckling, säger Martin Lazar.
En av förklaringarna bakom det är hur gängen kommer i kontakt med unga via sociala medier.
– Det är billigt att ha TikTok och Instagram och marknadsföra sitt våldskapital där. Det är tyvärr också en enkel kontaktyta. Gängen själva har ju hävdat att unga tar kontakt med dem och erbjuder sig att utföra uppdrag gratis. Sedan håller de kontakt via andra kommunikationsappar, säger Martin Lazar.
”Rädd för att det kan bli värre”
Samtidigt säger han att det är svårare att köpa sig fri från gängen.
– Förut gick det att lämna den här världen enklare. Då kunde en familj eller släkt gå ihop och lägga sina pengar på att köpa en anhörig fri från ett gäng. Nu är valutan lojalitet. Antingen är du lojal eller också är du inte lojal – och då kan du råka illa ut. Jag tror inte folk ens kan föreställa sig hur lite det krävs för att för att hamna på fel lista. Någon helt oskyldig anhörig kan ärva det som gänget tycker är en skuld eller en kränkning, säger Martin Lazar.
Trots att skjutningar och sprängningar eskalerat tror han inte att våldsspiralen nått sin kulmen.
– Nej, tyvärr. Jag är rädd för att det kan bli värre innan det blir bättre igen, säger Martin Lazar.
Vi Lärares granskning av gängvåldets kopplingar till skolan
- Läraren Gunilla berättar: ”Vår elev sköts till döds”
- Hela skolan drabbas av mordet på 13-årige Milo
- Kommunpolisen om våldet: ”Landar i knät på lärare”
- Experterna har larmat i över 30 år om gängvåldet
- Åsa Fahlén: ”Lyckad skolgång lösningen – stoppa nedmonteringen”
- Lotta Edholm: ”Lärare, polis och socialtjänst måste samverka”
- Förra skolministern tog över kort efter dödsskjutningen
- Ny rapport: Så värvas skolbarn till kriminella gäng
- Kriminella berättar själva hur barn luras in i gängen