Förra skolministern tog över kort efter dödsskjutningen

Lina Axelsson Kihlblom tillträdde kort tid efter dödskjutningen utanför Rekarnegymnasiet 6 april, då en 18-årig elev med gängkopplingar mördades på skolans parkeringsplats – ett stenkast från en förskola där barnen var ute på gården och blev vittnen.

Hur var det att börja som chef för Barn- och utbildningsförvaltningen i det läget?

– Jag var tacksam för att jag hanterat kriser i andra kommuner i olika roller och arbetat med frågan mycket som skolminister, då jag bland annat fick tillsätta utredningen om våldsdåd i skolan som nu är ute på remiss, säger Lina Axelsson Kihlblom.

”Fick gå upp i stabsläge igen”

Bara några veckor in på det nya jobbet skakades Eskilstuna av ytterligare ett dåd. 

– Då fick vi tyvärr gå upp i stabsläge igen, säger hon.

Lina Axelsson Kihlblom berättar att barn- och utbildningsförvaltningen redan innan dödskjutningen på Rekarnegymnasiet börjat öva krishantering på flera nivåer.

– Politiken och vi på förvaltningen samarbetar kring att göra vardagen trygg och säker för våra 18 000 barn och elever och våra 4 200 medarbetare inom skola och utbildning. Vi har en plan som vi arbetar efter och det arbetet finns förtydligat i vår verksamhetsplan i framtiden. Den berör allt och alla, från förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, säger hon.

Vilka åtgärder har Eskilstuna kommun satt in på skolor och förskolor efter händelserna?

– Insatserna genomförs på olika nivåer. Vi har exempelvis pedagogiska insatser som ska stärka relation mellan lärare och elever med syfte på våldsprevention men också rent konkret att vi också övar på dödligt våld på förskolor och skolor. Mycket samarbete sker också med socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltning, polis och andra intressenter som föreningsliv, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Modell för bättre samverkan

Tillvägagångssättet i Eskilstuna påminner om den samverkansstruktur som statliga BOB-rapporten (”Barn och unga i organiserad brottslighet”) föreslår för att fånga upp barn och unga som befinner sig i närheten av miljöer kopplade till organiserad brottslighet:

I den modellen ska skolan lokalt samarbeta med kommun, polismyndighet, kriminalvård, socialtjänst, fastighetsägare, allmännyttan, SIS (statens institutionsstyrelse och hälso- och sjukvård (BUP).

BOB-rapporten visar att gängkriminaliteten är utspridd över hela landet. I område Öst (Östergötland, Södermanland och Jönköping), där Eskilstuna ingår, finns det 23 barn upp till 14 år som rör sig aktivt i kretsar där de riskerar att rekryteras till gängkriminalitet. När det gäller unga i åldrarna 15 till 17 år är siffran 168 personer.

Just nu är polisens taktik att patrullera de platser där unga rör sig för att försvåra för gängen att rekrytera barn. En annan preventiv åtgärd är att göra orosanmälningar till socialtjänsten. Av de 4400 orosanmälningar som gjordes i Eskilstuna före sommaren stod polisen för majoriteten.

Eskilstuna är hårt drabbat

Ändå tror ansvariga att det kan ta flera år att stoppa våldsvågen.

– Det här måste vi från polisens sida tillsammans med samhället jobba långsiktigt med, säger lokalpolisområdeschefen Robert Åkerström till SVT.

Eskilstuna, med sina drygt 107 000 invånare, har drabbats hårt av våldet.

De senaste två åren har 45 skjutningar inträffat i staden – och under 2023 har tre personer dött och sex skadats.

50 elever lämnade skolan

Flera av skottlossningarna har ägt rum nära skolor och förskolor; 14 av de 45 dåden har inträffat i stadsdelen Årby – något som fått till följd att över 50 elever lämnade Årbyskolan under sommarlovet.

– Skjutningarna skapar en stor otrygghet, i synnerhet för elever som bor i Årby och som ska ta sig till och från skolan. Även om det är tryggt på skolan så bidrar det som händer i området till en känsla av otrygghet, säger rektor Elin Härnby till SVT.

Gunilla Skogsmo är lokal ordförande för Sveriges Lärare i Eskilstuna och jobbar på Rekarnegymnasiet, där en elev sköts ihjäl utanför skolan.

– Våldet här har blivit så mycket råare och mer frekvent, säger hon.

Gunilla Skogsmo hoppas att uppmärksamheten på hur skolan drabbas av gängvåldet ska väcka tankar.

– Det håller ju inte med alla dessa neddragningar i skolan. Lärare runt om i Sverige drabbas av att stödpersonal får gå vid nedskärningar i budgeten. Här i Eskilstuna har det osthyvlats i flera år. Detta samtidigt som gängvåldet blivit värre och värre, säger hon.

”Lätta att rekrytera för gängen”

Gunilla Skogsmo fortsätter:

– Jag hoppas att de som bestämmer och kan ge skolan mer resurser läser det här. När skolpersonal försvinner drabbar det de barn och unga som har det svårast att klara skolan och som då blir lätta för gängen att rekrytera.

– Det här kostar samhället massor i slutändan, både i mänskligt lidande och i kronor och ören. Kan det verkligen vara så svårt att förstå?