Jarnlo: Ett gigantiskt svek att inte alla får lära sig läsa i skolan

Drygt 90 procent av eleverna blev godkända på läsdelarna i de nationella proven i svenska i årskurs 3 förra våren. Om man bara tittar på den siffran kan man lätt få intrycket av att all rapportering om läskrisen i svensk skola är överdriven. Men problemet är att statistiken tyvärr inte ger en rättvisande bild av verkligheten.

Tittar man i stället på de lästest 2 200 skolor genomfört med sina tredjeklassare
de fem senaste åren, med hjälp av det kostnads­fria verktyget Legilexi, träder en helt annan bild fram. Då visar det sig att 27 procent av eleverna har en svag eller mycket svag läs­förståelse. Mer än var fjärde elev förstår alltså inte vad de läser när de går ut lågstadiet – trots att både eleverna och deras vårdnads­havare tror det. Så i stället för att få adekvat hjälp slussas eleverna vidare till mellanstadiet där de såklart får ”svårt att använda läsningen för att ta till sig kun­skaper i andra ämnen”, som specialläraren Inger Fridolfsson konstaterar i vår granskning.

Tvingas undervisa på en icke åldersadekvat nivå

Men något särskilt stöd finns inte att tillgå – över 90 procent av eleverna klarade ju de nationella provens läsdelar! I stället tvingas ensamma lärare anpassa sin helklassunder­visning efter elever som inte kan läsa på en åldersadekvat nivå. Då är det nog många hårt pressade lärare som av ren självbevarelsedrift försöker hitta genvägar åt eleverna och låter dem lyssna på en text i stället för att läsa den, redovisa muntligt i stället för skriftligt, titta på en film och så vidare.

Men då fördjupas tyvärr problematiken bara ytterligare:

”Att gå på mellan- och högstadiet och fortfarande inte klara av att läsa ålders­adekvat leder inte sällan till dåligt självför­troende”, som Inger Fridolfsson uttrycker det.

”Garantin” stjälper mer än den hjälper

Mot den bakgrunden borde det inte kommit som en chock för någon att 24 procent av niondeklassarna i Sverige inte nådde upp till godkänd nivå i läsförståelsetestet i senaste Pisamätningen. Icke desto mindre är det ett gigantiskt svek mot alla de elever, vars lässvårigheter man med rätt resurser och fokus faktiskt hade kunnat träna bort långt tidigare, nu är på väg att kastas ut i samhället som funktionella analfabeter.

Som om inte det vore nog visar vår granskning att den läsa-skriva-räkna-garanti som infördes 2019 för att vända den negativa utvecklingen – genom ett statligt löfte om att alla elever i behov av stöd skulle få det i tid – faktiskt stjälper mer än den hjälper. 

Hampus Jarnlo är editionschef och redaktör för Ämnesläraren och Grundskolläraren