Läsa-skriva-räkna-garantin Var fjärde elev förstår inte vad de läser när de går ut lågstadiet – trots att både eleverna och deras vårdnadshavare tror det. Med rätt resurser hade svårigheterna kunnat tränas bort, men istället riskerar eleverna att kastas ut i samhället som funktionella analfabeter, skriver Hampus Jarnlo.
Drygt 90 procent av eleverna blev godkända på läsdelarna i de nationella proven i svenska i årskurs 3 förra våren. Om man bara tittar på den siffran kan man lätt få intrycket av att all rapportering om läskrisen i svensk skola är överdriven. Men problemet är att statistiken tyvärr inte ger en rättvisande bild av verkligheten.
Tittar man i stället på de lästest 2 200 skolor genomfört med sina tredjeklassare
de fem senaste åren, med hjälp av det kostnadsfria verktyget Legilexi, träder en helt annan bild fram. Då visar det sig att 27 procent av eleverna har en svag eller mycket svag läsförståelse. Mer än var fjärde elev förstår alltså inte vad de läser när de går ut lågstadiet – trots att både eleverna och deras vårdnadshavare tror det. Så i stället för att få adekvat hjälp slussas eleverna vidare till mellanstadiet där de såklart får ”svårt att använda läsningen för att ta till sig kunskaper i andra ämnen”, som specialläraren Inger Fridolfsson konstaterar i vår granskning.
Tvingas undervisa på en icke åldersadekvat nivå
Men något särskilt stöd finns inte att tillgå – över 90 procent av eleverna klarade ju de nationella provens läsdelar! I stället tvingas ensamma lärare anpassa sin helklassundervisning efter elever som inte kan läsa på en åldersadekvat nivå. Då är det nog många hårt pressade lärare som av ren självbevarelsedrift försöker hitta genvägar åt eleverna och låter dem lyssna på en text i stället för att läsa den, redovisa muntligt i stället för skriftligt, titta på en film och så vidare.
Men då fördjupas tyvärr problematiken bara ytterligare:
”Att gå på mellan- och högstadiet och fortfarande inte klara av att läsa åldersadekvat leder inte sällan till dåligt självförtroende”, som Inger Fridolfsson uttrycker det.
”Garantin” stjälper mer än den hjälper
Mot den bakgrunden borde det inte kommit som en chock för någon att 24 procent av niondeklassarna i Sverige inte nådde upp till godkänd nivå i läsförståelsetestet i senaste Pisamätningen. Icke desto mindre är det ett gigantiskt svek mot alla de elever, vars lässvårigheter man med rätt resurser och fokus faktiskt hade kunnat träna bort långt tidigare, nu är på väg att kastas ut i samhället som funktionella analfabeter.
Som om inte det vore nog visar vår granskning att den läsa-skriva-räkna-garanti som infördes 2019 för att vända den negativa utvecklingen – genom ett statligt löfte om att alla elever i behov av stöd skulle få det i tid – faktiskt stjälper mer än den hjälper.
Hampus Jarnlo är editionschef och redaktör för Ämnesläraren och Grundskolläraren
Läs alla våra artiklar i granskningen av läsa-skriva-räkna-garantin
”Garantin” döms ut av både lärare och forskare
Låga krav – då godkänns elever som inte kan läsa och skriva
Elever slussas vidare – utan grundkunskaper
Lärarstudenten: Vi får inte lära oss hur man lär barn att läsa
Hård kritik mot tidiga mattegarantin
Kartläggningen i matematik leder lärarna fel
Så brister kartläggningen av språket i förskoleklass
Sveriges Lärares krav på Skolverkets nya testmaterial
Så brister skolornas arbete med läsa-skriva-räkna-garantin
Så upptäcker de svårigheterna som nationella proven missar
Edholm efter massiva kritiken: ”Måste göras om i grunden”
Jarnlo: Ett gigantiskt svek att inte alla får lära sig läsa i skolan
Debatt: Nu måste Skolverket sluta slå ifrån sig kritiken
Skolverkets replik: Vi tar visst hänsyn till kritiken
Slutreplik: Så minskar ni risken för nya misslyckanden, Skolverket