Tidiga mattegarantin sätter lärarna i en svår situation

Läsa-skriva-räkna-garantin, som infördes 2019, har som mål att fler elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg i matematik och svenska. I en uppmärksammad granskning i Grundskolläraren i våras fick främst läs- och skrivdelarna i garantin massiv kritik från både lärare och forskare.

Men åtgärdsgarantin, som den kallas i Kristin Westerholms nya studie, försätter också lärarna i pedagogiska dilemman när det kommer till den tidiga matematikundervisningen. Att få chansen att utveckla en god taluppfattning är viktigt för att förebygga matematiksvårigheter.

– De lärare jag intervjuat tvivlar på att eleverna får stöd så tidigt som åtgärdsgarantin beskriver att de ska få, säger Kristin Westerholm, grundskollärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen samt speciallärare i matematik som i början av juni lade fram sin licentiatuppsats vid Stockholms universitet.

Vill tidigarelägga bedömningsintervjun

Efter att ha arbetat som klasslärare och speciallärare i nästan 20 år har Kristin Westerholm sedan 2017 undervisat i specialpedagogik och matematikdidaktik på universitetsnivå. I sin studie ”Att utföra eller uppfylla? Pedagogiska dilemman i lärares erfarenheter till följd av Åtgärdsgarantin för tidig taluppfattning” undersöker hon lärares erfarenheter av att identifiera elevers tidiga taluppfattning i matematikundervisningen, det vill säga deras grundläggande förståelse för tal och deras innebörd. Hon studerar också lärares erfarenheter av att anpassa undervisningen så att eleverna kan fortsätta utvecklas inom matematikämnet.

Ett grundläggande inslag i åtgärdsgarantin är att lärarna under höstterminen i årskurs ett ska intervjua varje elev och bedöma om de är i behov av stöd. Intervjun ska visa läraren vilka aspekter av taluppfattningen som eleven eventuellt behöver få stöd i för att utveckla.

– En av mina slutsatser är att man bör överväga att göra den här bedömningsintervjun redan på våren i förskoleklass så att resultatet finns när eleven börjar ettan. Det skulle kunna leda till att eleven ges stöd tidigare än vad resultatet i studien visar, säger Kristin Westerholm.

Lärarna känner maktlöshet

Under arbetet med licentiatuppsatsen har hon intervjuat 14 lärare om deras erfarenheter av att arbeta med åtgärdsgarantin, som också omfattar de nationella proven. Hon hoppas att studien även kan vara en utgångspunkt när lärare sätter sig mer tillsammans för att diskutera i vilken utsträckning de är styrda av läroboken i sin undervisning.

– Flera av de lärare jag intervjuat utrycker en maktlöshet över att läroboken tar så mycket utrymme i undervisningen.

Samtidigt beskrivs matteboken som en garant för att eleverna får med sig allt centralt innehåll som sedan testas i nationella proven, som är åtgärdsgarantins slutstation.

– Där uppstår ett nytt pedagogiskt dilemma. Ska jag gå på min erfarenhet och ge eleverna de stödinsatser och den tid jag tror mig veta att de behöver för att utveckla en god taluppfattning. Eller ska jag ta sikte på att de ska ha mött allt centralt innehåll inför de nationella proven som ligger tre år bort och då prioritera bort den träning eleven egentligen är i behov av för att befästa grunderna?

Skolinspektionen har granskat åtgärdsgarantin i ett par delrapporter och ska komma med en slutrapport senare i år. Tidigare har inspektionen konstaterat att det finns brister i förutsättningarna för att lärarna ska kunna genomföra garantin.

– Flera av Skolinspektionens slutsatser liknar de som lärarna i min studie pratar om. De gör alla sitt bästa och vill inget hellre än att utveckla elevernas taluppfattning, säger Kristin Westerholm.