Så blev norska förskolor bättre efter ny lag

Den norska bemanningsnormen innebär att det ska finnas en anställd per tre barn i de yngre åldrarna (under tre år), och en anställd per sex barn i de äldre åldrarna.

Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
– Undersökningar visar att den pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik som arbetar i Bergen.

Leaparkens förskola i Årstad i Bergens kommun är inhyst i den kulturminnesmärkta villan Lea Hall som byggdes i slutet av 1800-talet. Under många år var här en skola, men efter en renovering för att återskapa byggnadens forna glans flyttade förskolan in 2018.

Just på Leaparkens förskola förändrades inte så mycket när reglerna om förskollärartätheten skärptes 2018. De arbetade redan tidigare efter ett liknande koncept som gällt sedan 1980-talet. I och med den skärpta lagstiftningen gäller numera en förskollärare per sju barn under tre års ålder, och en per fjorton barn i grupper med äldre barn.

Planeringstid krockar med lärartäthet

– För oss var ändringen egentligen bara en kodifiering av en befintlig praxis snarare än en förbättring, förklarar Mette Sæle Westrheim som är förskolans rektor.

Sett till Norge i stort gav skärpningen av lagen ett större resultat. Enligt Turi Pålerud på norska Utdanningsförbundet var det cirka 58 procent av landets förskolor som följde normen tidigare.

– Sedan skärpningen gick det sedan stadigt uppåt och nu följer nästan 100 procent normen, både de kommunala och de privata förskolorna, säger hon.

2018 kom även en lagstiftning om bemanningen i stort på förskolan, nämligen att det ska finnas en anställd per tre barn under tre år, och en anställd per grupp om sex äldre barn.

”Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid”, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik.

Förskolläraren Jon Morten Lauvik tycker att både bemanningsnormen och den om lärartäthet har haft en tydlig effekt i Norge, men att planeringstiden – fyra timmar per vecka – ställer till det.

– När det blir fler pedagoger och därmed mer planeringstid upplever många att det går ut över tätheten av vuxna då det är fler som är borta från avdelningen under veckan för att planera. Samtidigt visar undersökningar att den nya pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet i form av högre yrkeskompetens och bättre innehåll i förskolan, säger han.

Saknar maxtak – i strid med forskningen

Jon Morten Lauvik berättar att det nu finns fler förskollärare på Leaparken som samverkar kring genomförandet av arbetet och att både kvalificerade och okvalificerade medarbetare involveras.

– Det finns även en ökad satsning på kompetensutveckling i alla personalgrupper på förskolan, vilket tillsammans med skärpningen av pedagognormen bidrar till en starkare yrkesmiljö, säger han.

I Sverige diskuteras nu ett maxtak för barngruppernas storlek, något som väcker avund i Norge.

– Ja, något maxtak har inte vi. I stället finns här många stora förskolor med många barn, och forskning visar att storleken är ett kvalitetskriterium, att det är viktigt att barn slipper förhålla sig till så många andra barn och vuxna på förskolan, säger Turi Pålerud på norska Utdanningsförbundet.

Rektorns önskan: Fler anställda

På Leaparkens förskola i Bergen huserar 72 barn och 19 anställda, fördelade i tre olika team. Även rektorn Mette Sæle Westrheim nämner att förskolans storlek kan vara en utmaning för barnen, men att det samtidigt finns fördelar för personalen. Exempelvis att de har många kompetenta medarbetare att dela arbetet med, och att det finns en högre grad av flexibilitet om det blir frånvaro i gruppen.

Men om hon själv fick bestämma skulle hon satsa på ännu fler anställda, bland annat för att fler vuxna då kan vara närmare barnen och underlätta för mindre grupper under hela dagen.

Mette Sæle Westrheim

– Fler anställda skulle också ge oss möjlighet att planera vår verksamhet ännu bättre. Som det är nu har förskolan fem planeringsdagar, 37,5 timmar, per år där vi kan samla alla medarbetare för gemensam kompetensutveckling, reflektion och planering. När förskolan har öppet mer än 2 000 timmar per år säger det sig självt att det vi kan lära oss om, planera för och utvärdera är ett minimum.

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är jag övertygad om att de pengar vi investerar i små barn skulle ge avkastning i form av bättre fysisk och psykisk hälsa för barn och anställda, ökad motståndskraft och att barnen klarar livet bra på längre sikt, säger hon.

Förskolläraren Jon Morten Lauvik har också en del på önskelistan.

– De flesta förskolor som byggs nu är stora med många barn. Jag önskar att utvecklingen gick i motsatt riktning. Vi ser också att bemanningsstandarden är för låg, och vi vill ha mer personal. Vår planeringstid på fyra timmar i veckan har också stått still sedan 1970-talet samtidigt som kraven som ställs bara ökar. Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid, säger han.

Tätheten större på papper än i verkligheten

Men även om man skulle vilja anställa fler är det inte säkert att det är genomförbart. Enligt Turi Pålerud på Utdanningsförbundet är det svårt att hitta personal i Norge i dag. Andelen som utbildar sig till förskollärare har drastiskt sjunkit de senaste åren.

– Det finns lediga platser nästan överallt, även i grundskolan. Mellan 2022 och 2023 sjönk andelen som utbildar sig till förskollärare med 25 procent. Vi har dessutom en tajt arbetsmarknad och det är svårt att hitta vikarier, säger hon.

Många ser den norska bemanningsnormen som otillräcklig, berättar Turi Pålerud på Utdanningsförbundet.

Hon påpekar också att bemanningsnormen må se väldigt fin ut på papperet men i verkligheten visar mätningar att förskolorna bara har full bemanning 4–5 timmar per dag. 

– Bemanningen kan alltså verka bättre än den egentligen är, tillägger hon och skickar samtidigt med en uppmaning till oss i Sverige nu när diskussionerna om en lagstiftning om maxtak och bemanning är aktuell.

– Se till att bemanningen ska gälla under för hela förskolans öppettid, tänk på allt som kan hända som planeringstid med mera då pedagogerna inte kan vara i barngruppen, säger hon.

Hon berättar att många ser den norska bemanningsnormen som otillräcklig, och Jon Morten Lauvik instämmer.

– Vid mycket frånvaro letar barnen ofta efter bekanta vuxna och sådana dagar kan det sluta med att du har sju eller åtta barn som vill hålla i dig i handen. Vi delar givetvis in oss i mindre grupper inom våra team när vi har så många barn, men det kan också vara utmanande vid frånvaro, då alla våra vardagliga rutiner ändå ska skötas. En klassisk småbarnsavdelning där det finns nio barn och tre vuxna, och en äldrebarnsavdelning med 18 barn och tre vuxna, vore att föredra, säger han.

Förskolan i Norge

  • Förskolan i Norge är frivillig, och är till för barn i åldern 1–5 år.
  • Nästan 95 procent av alla norska 1–5-åringar går i förskola, vilket innebär 266 916 barn (statistik från 2023).
  • Ungefär hälften av alla cirka 6 000 förskolor är privata. Kommunerna ansvarar dock för båda varianterna.
  • Priset vårdnadshavare betalar för en plats varierar, men är inkomstgrundat. Det finns ett maxtak på 2 000 nkr men på vissa håll är det billigare än så, och i några kommuner är förskolan helt gratis. Det finns syskonrabatt.
  • Bemanningsnormen innebär att det ska finnas en anställd per tre barn i de yngre åldrarna (under tre år), och en anställd per sex barn i de äldre åldrarna.
  • Pedagognormen, som gäller förskollärartätheten, innebär att det ska finnas en utbildad förskollärare per sju barn i de yngre åldrarna, och en per fjorton äldre barn.

Lyssna på Förskolan här: