
”Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid”, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik.
Den norska bemanningsnormen innebär att det ska finnas en anställd per tre barn i de yngre åldrarna (under tre år), och en anställd per sex barn i de äldre åldrarna.
Fokus
Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
– Undersökningar visar att den pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik som arbetar i Bergen.
Leaparkens förskola i Årstad i Bergens kommun är inhyst i den kulturminnesmärkta villan Lea Hall som byggdes i slutet av 1800-talet. Under många år var här en skola, men efter en renovering för att återskapa byggnadens forna glans flyttade förskolan in 2018.
Just på Leaparkens förskola förändrades inte så mycket när reglerna om förskollärartätheten skärptes 2018. De arbetade redan tidigare efter ett liknande koncept som gällt sedan 1980-talet. I och med den skärpta lagstiftningen gäller numera en förskollärare per sju barn under tre års ålder, och en per fjorton barn i grupper med äldre barn.
– För oss var ändringen egentligen bara en kodifiering av en befintlig praxis snarare än en förbättring, förklarar Mette Sæle Westrheim som är förskolans rektor.
Sett till Norge i stort gav skärpningen av lagen ett större resultat. Enligt Turi Pålerud på norska Utdanningsförbundet var det cirka 58 procent av landets förskolor som följde normen tidigare.
– Sedan skärpningen gick det sedan stadigt uppåt och nu följer nästan 100 procent normen, både de kommunala och de privata förskolorna, säger hon.
2018 kom även en lagstiftning om bemanningen i stort på förskolan, nämligen att det ska finnas en anställd per tre barn under tre år, och en anställd per grupp om sex äldre barn.
”Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid”, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik.
Förskolläraren Jon Morten Lauvik tycker att både bemanningsnormen och den om lärartäthet har haft en tydlig effekt i Norge, men att planeringstiden – fyra timmar per vecka – ställer till det.
– När det blir fler pedagoger och därmed mer planeringstid upplever många att det går ut över tätheten av vuxna då det är fler som är borta från avdelningen under veckan för att planera. Samtidigt visar undersökningar att den nya pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet i form av högre yrkeskompetens och bättre innehåll i förskolan, säger han.
Jon Morten Lauvik berättar att det nu finns fler förskollärare på Leaparken som samverkar kring genomförandet av arbetet och att både kvalificerade och okvalificerade medarbetare involveras.
– Det finns även en ökad satsning på kompetensutveckling i alla personalgrupper på förskolan, vilket tillsammans med skärpningen av pedagognormen bidrar till en starkare yrkesmiljö, säger han.
I Sverige diskuteras nu ett maxtak för barngruppernas storlek, något som väcker avund i Norge.
– Ja, något maxtak har inte vi. I stället finns här många stora förskolor med många barn, och forskning visar att storleken är ett kvalitetskriterium, att det är viktigt att barn slipper förhålla sig till så många andra barn och vuxna på förskolan, säger Turi Pålerud på norska Utdanningsförbundet.
På Leaparkens förskola i Bergen huserar 72 barn och 19 anställda, fördelade i tre olika team. Även rektorn Mette Sæle Westrheim nämner att förskolans storlek kan vara en utmaning för barnen, men att det samtidigt finns fördelar för personalen. Exempelvis att de har många kompetenta medarbetare att dela arbetet med, och att det finns en högre grad av flexibilitet om det blir frånvaro i gruppen.
Men om hon själv fick bestämma skulle hon satsa på ännu fler anställda, bland annat för att fler vuxna då kan vara närmare barnen och underlätta för mindre grupper under hela dagen.
Mette Sæle Westrheim
– Fler anställda skulle också ge oss möjlighet att planera vår verksamhet ännu bättre. Som det är nu har förskolan fem planeringsdagar, 37,5 timmar, per år där vi kan samla alla medarbetare för gemensam kompetensutveckling, reflektion och planering. När förskolan har öppet mer än 2 000 timmar per år säger det sig självt att det vi kan lära oss om, planera för och utvärdera är ett minimum.
– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är jag övertygad om att de pengar vi investerar i små barn skulle ge avkastning i form av bättre fysisk och psykisk hälsa för barn och anställda, ökad motståndskraft och att barnen klarar livet bra på längre sikt, säger hon.
Förskolläraren Jon Morten Lauvik har också en del på önskelistan.
– De flesta förskolor som byggs nu är stora med många barn. Jag önskar att utvecklingen gick i motsatt riktning. Vi ser också att bemanningsstandarden är för låg, och vi vill ha mer personal. Vår planeringstid på fyra timmar i veckan har också stått still sedan 1970-talet samtidigt som kraven som ställs bara ökar. Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid, säger han.
Men även om man skulle vilja anställa fler är det inte säkert att det är genomförbart. Enligt Turi Pålerud på Utdanningsförbundet är det svårt att hitta personal i Norge i dag. Andelen som utbildar sig till förskollärare har drastiskt sjunkit de senaste åren.
– Det finns lediga platser nästan överallt, även i grundskolan. Mellan 2022 och 2023 sjönk andelen som utbildar sig till förskollärare med 25 procent. Vi har dessutom en tajt arbetsmarknad och det är svårt att hitta vikarier, säger hon.
Många ser den norska bemanningsnormen som otillräcklig, berättar Turi Pålerud på Utdanningsförbundet.
Hon påpekar också att bemanningsnormen må se väldigt fin ut på papperet men i verkligheten visar mätningar att förskolorna bara har full bemanning 4–5 timmar per dag.
– Bemanningen kan alltså verka bättre än den egentligen är, tillägger hon och skickar samtidigt med en uppmaning till oss i Sverige nu när diskussionerna om en lagstiftning om maxtak och bemanning är aktuell.
– Se till att bemanningen ska gälla under för hela förskolans öppettid, tänk på allt som kan hända som planeringstid med mera då pedagogerna inte kan vara i barngruppen, säger hon.
Hon berättar att många ser den norska bemanningsnormen som otillräcklig, och Jon Morten Lauvik instämmer.
– Vid mycket frånvaro letar barnen ofta efter bekanta vuxna och sådana dagar kan det sluta med att du har sju eller åtta barn som vill hålla i dig i handen. Vi delar givetvis in oss i mindre grupper inom våra team när vi har så många barn, men det kan också vara utmanande vid frånvaro, då alla våra vardagliga rutiner ändå ska skötas. En klassisk småbarnsavdelning där det finns nio barn och tre vuxna, och en äldrebarnsavdelning med 18 barn och tre vuxna, vore att föredra, säger han.
Larmet: Barnen riskerar att skadas varje dag
Förskolläraren: ”Vi kliver rakt in i stressen”
Förskollärarna: Fler barn behöver särskilt stöd
Så blev norska förskolor bättre efter ny lag
Sveriges Lärare sågar storförskolor: ”Blir hönsgårdar”
Efter kritiken: Stockholm tar fram maxgräns för förskolor
Lyssna på Förskolan här:
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas. I dag finns kritik från fack och föräldrar mot storskaliga förskolor.– Det är viktigt att vi får fram riktlinjer kring utemiljö och innemiljö, säger Alexandra Mattsson (V), förskoleborgarråd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara. – Undersökningar visar att den pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik som arbetar i Bergen.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.
Undervisning Vi bad tre förskollärare svara på vilka verktyg de inte klarar sig utan.