Kritiserat prov gav rekorddåliga betyg i svenska

Betyget på förra årets läsprov i svenska i årskurs nio landade på 11,5 poäng – ett rejält ras jämfört med de 13,5 poäng niorna fick före pandemin 2019. Det ledde i sin tur till de sämsta slut­betygen i svenska sedan 2013 då de allra första niondeklassarna med A–F-skalan gick ut grundskolan. Kritiken mot läsprovet har länge varit mycket hård bland svensklärare.

LÄS ÄVEN: Massiv kritik mot nationella provet i svenska

– Med så många kryssningsuppgifter kan det inte bli särskilt komplexa frågor. Det ger inte heller utrymme för särskilt komplexa svar med olika infallsvinklar, säger Sven Janbrink, högstadielärare i svenska på Gäddgårdsskolan i Arboga.

Orsaken till låga betyg är att elever i dag läser och skriver så dåligt

Han understryker att läsförståelse handlar om att kunna läsa både på, ­mellan och bortom raderna. Eleverna måste lära sig förstå liknelser, metaforer och symbolik i olika texter.

– Verklig läsförståelse innebär både att eleven ska hitta sakinformation och underförstådda budskap i en text.

Vilken påverkan kan de svaga ­resultaten i läsprovet haft för de sjunkande slutbetygen i svenska?

– De svaga resultaten i läsproven bör spela roll för slutbetygen, men det är inte de som är orsaken. Orsaken till låga betyg är att elever i dag läser och skriver så dåligt. Egentligen är betygen, om något, för höga eftersom vi har en betygsinflation i Sverige.

Kvaliteten på texterna har försämrats

Sven Janbrink betonar att läsprovet inte ökar hans förståelse för vad eleverna kan.

– Jag får en betydligt bättre bild av vad mina elever kan om vi till exempel läser och diskuterar ”Anne Franks dagbok”.

När han tittar tillbaka på gamla prov ser han att andelen kortsvarsfrågor har ökat. Han menar också att kvaliteten på texterna försämrats – i dag är de kortare, enklare och mer vardagsnära än för några år sedan.

– Utvecklingen är oroväckande eftersom läsningen är så oerhört central för att förstå alla skolämnen. Både när det handlar om att tillgodogöra sig ett innehåll och att ­uttrycka sig om innehållet. Eleverna behöver ett ordförråd för att kunna förstå och förklara, säger Sven Janbrink.

”Har genomgått en rad designförändringar”

Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket, uppger att den nya provdesignen inte inneburit några skillnader i utfall på läsförståelseprovet för elever som har god läsförståelse. Skillnaden mellan pojkar och flickor har i vissa avseenden minskat.

– För elever som däremot ligger nära gränsen för godkänt har det nya formatet inneburit utmaningar och detta är något som kommer att följas upp i det vidare arbetet med att utveckla proven, säger han.

Hur hänger den låga betygsnoteringen i svenska ihop med den svåra läsdelen i det nationella provet?

– Andelen elever som nått minst E i ­betyg har sjunkit med cirka 1,5 procentenheter jämfört med åren före pandemin. Många faktorer kan spela in och det är oklart hur mycket just läsförståelseprovets förändrade design har påverkat vid betygssättningen. Att det varit en pandemi som påverkat undervisningen har sannolikt också spelat in, säger Anders Boman.

Leder kritiken mot läsprovet till någon förändring?

– Provet har genomgått en rad designförändringar sedan 2019, dels för att öka antalet flervalsuppgifter som en förberedelse för digitaliseringen, dels förändringar som syftar till att öka provuppgifternas reliabilitet. Dessa förändringar kvarstår, men kommer noggrant att följas för att se hur de påverkar utfallet i delprovet i kommande prov, säger Anders Boman.   

Tar tid från den ordinarie undervisningen

Jennie Rosén, lärare i svenska på Oxievångsskolan i Malmö, är bekymrad över att de nationella proven tar så mycket tid och utrymme från den ordinarie under­visningen.

– Många lärare lägger väldigt mycket tid på för­beredelser inför provet i stället för att göra annat man ­behöver hinna med utifrån det centrala inne­hållet, säger Jennie Rosén.

Hon är även kritisk mot den ökande förekomsten av kryssfrågor i läsprovet.

– Det är tråkigt för då tappar man möjligheten att resonera om budskap
i texter. Texterna sätts inte heller i relation till förfat­taren, samhället och tiden
som de skrivits i, säger Jennie Rosén.