Forskarna: Lärare behöver utveckla förmågan att förstå npf

En sex veckor lång kompetensutvecklingsinsats ökar lärares medvetenhet om och förståelse för barn och elever med autism, dessutom blir pedagogerna bättre på att anpassa lärmiljön och förebygga utmanande situationer. Det visar Linda Petersson-Bloom, universitets­adjunkt i specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad i sin färska doktorsavhandling ”Equity in Education for Autistic Students”.

Samtidigt visar Linda Plantin Ewe, också universitetsadjunkt vid samma lärosäte, i sin doktorsavhandling ”Lärares relationskompetens i möte med elever med adhd” att det behövs något mer än kunskap om funktionsnedsättningarna i mötet mellan lärare och elever med npf.

– För elever med adhd kan tillsägelser fungera som triggers, och de här eleverna har ofta svårigheter i sina relationer till lärarna, säger Linda Plantin Ewe. Jag funderade på varför vissa lärare har lätt och andra svårt att undervisa denna elevgrupp, och var nyfiken på om relationskompetens går att utveckla.

”Det finns ingen som orkar med mig i längden"

Båda forskarna gjorde sina studier inom forskarskolan SET, Special Education for Teacher Educators, vid Malmö universitet. Tidigare forskning har visat att samspelet mellan lärare och elever med adhd kan vara ömsesidigt problematiskt, berättar Linda Plantin Ewe, något hon fångat i sin avhandlings inledande citat: ”Det finns ingen som orkar med mig i längden.”

– Citatet kommer från en elev jag mött i resursskolan. De här eleverna har ofta många skolmisslyckanden med sig i bagaget och kan ha starka känslor av att inte bli lyssnade på, att bli avvisade och inte vara önskvärda i förhållande till lärare och kamrater.

Från Hösten 2021 gäller nya examensmål för lärarstudenter och de omfattar kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även speciallärare och specialpedagoger får sedan ett par år tillbaka fördjupad kunskap om npf i sina utbildningar. Det är bra, anser Linda Plantin Ewe, men de behöver också relationskompetens.

– Generell kunskap om funktionsnedsättningarna är nödvändigt, men vi kan inte bara utgå från den eftersom varje elev är unik. Hur adhd eller autism ter sig beror på personligheten, även om det kan finnas gemensamma drag, som svårigheter i socialt samspel.

"Inte förberedda på att ta emot autistiska elever"

Linda Petersson-Bloom ville undersöka om och hur en kompetensutvecklings­insats för lärare kunde förbättra kvaliteten på utbildningen för autistiska elever och vad som kunde utgöra hinder. En inledande forskningsöversikt visade att tidigare studier fokuserat på skol- mer än på klassrumsnivå och att resultaten utgått från ett lärarperspektiv.

– Jag såg att lärare inte känner sig förberedda på att ta emot autistiska elever i klassrummet och designade mina studier som kompetensutvecklingsinsatser.

Dessa bestod av SPSM:s material ”Studiepaket NPF” och Autism Sveriges webbkurs om autism. Studierna gjordes på två förskolor, där både förskollärare och barnskötare deltog, samt på fem grundskolor. Pedagogerna på interventionsskolorna fick ta del av båda utbildningsinsatserna, medan pedagogerna på jämförelseskolorna endast fick delar av webbkursen. Teman som fanns med var tillgänglighet och att förebygga problemskapande beteende.

– Lärarna tyckte det var värdefullt att få delta och att de fick en gemensam plattform att utgå ifrån och en kunskapsbas att bygga vidare på i sitt arbete.

Resultaten visar att kompetenshöjande insatser om autism gav förbättrad kvalitet på utbildningen för autistiska elever, det gällde både pedagogers attityder och kunskaper och i viss mån deras förmåga att anpassa undervisningen. De hinder Linda Petersson-Bloom fann var tidsbrist, brister i skolmiljön och insikten att fler insatser behöver kopplas till enskilda elevers behov.

"Lärare fokuserar ofta på sitt eget handlande"

Tidigare forskning har visat att många lärare upplever relationsskapandet som det svåraste i yrket, berättar Linda Plantin Ewe, därför kan ett gemensamt språk kring relationer bidra till diskussioner, så att lärare blir mer lyhörda i kontakten med elever.

– Om en lärares relationsskapande brister kan en känsla av skam uppstå, en känsla av att inte räcka till som pedagog. Vi såg att lärare ofta fokuserar på sitt eget handlande och i lägre grad på elevens, det kan vara en anledning till att elever upplever att de inte blir lyssnade på.

I relationell beredskap ingår en generell förståelse för funktionsnedsättningen och en förståelse för att varje elev är unik

Därför ville hon i sin studie se om lärare kunde utveckla denna kompetens med hjälp av videobaserade interventioner och om det bidrog till en förändring i lärarnas och elevernas uppfattning om relationerna. I studiens begrepp relationskompetens ingår:

• Kommunikativ kompetens – förmåga att kommunicera verbalt och icke-verbalt
• Differentieringskompetens – förmåga att reglera graden av närhet och distans
• Socio-emotionell kompetens – förmåga att hantera egna och andras känslouttryck

Linda Plantin Ewe utvecklar:

– Kommunikativ kompetens handlar om samspel med elever som har starka känslor. Då behöver lärare veta att om de säger en sak, men uttrycker något annat med kroppen, så tolkar eleven det icke-verbala i första hand. Differentieringskompetens handlar om att läraren fokuserar så mycket på sitt eget handlande att elevens perspektiv glöms bort. Och socio-emotionell kompetens handlar om att kunna identifiera känslor för att förstå hur samspelet fungerar.

"Efter insatsen ökade deras förståelse"

Studien omfattade en forskningsöversikt, en pilotstudie och en kompetensutvecklingsinsats på en skola, som jämfördes med en kontrollskola. Lärarna fick ta del av filmer och föreläsningar om relationskompetens, information om tidigare forskning kring relationen mellan lärare och elever med adhd och hur det kan förstås i pedagogisk praktik. Deltagarnas förmåga mättes i före- och efter-tester.

– När lärarna först tittade på filmerna hade de en tendens att förstå relationskompetens som något som endast berodde på de egna handlingarna. Efter insatsen ökade deras förståelse för att relationskompetens handlar om interaktionen med eleverna.

Resultaten visade att lärares relationskompetens utvecklades och att relationen mellan pedagoger och elever förbättrades, något eleverna också märkte. Insatsen satte i gång tankar hos lärarna, som började reflektera över de reaktioner elevens agerande väckte hos dem själva och vilka konsekvenser det kunde få. Det kallar Linda Plantin Ewe relationell beredskap, ett begrepp hon bidragit med till forskningsfältet.

– I relationell beredskap ingår en generell förståelse för funktionsnedsättningen och en förståelse för att varje elev är unik. Vi lärare behöver vara lyhörda för att kunna fånga upp och svara på elevernas verbala och icke-verbala signaler, samtidigt som vi behöver identifiera och medvetandegöra vilka känslor elevens agerande skapar i oss. Då kan vi öka möjligheten att agera professionellt i stället för att agera på den omedelbara känslan.

"Flickor med npf skattade relationen mer positivt"

Konkret kan lärare då med hjälp av kroppsspråk, blickar, mimik och tonfall lugna, stödja och uppmuntra elever och förebygga misslyckanden. Ett annat intressant forskningsresultat var att flickor med npf skattade relationen till sin lärare mer positivt efter insatsen, medan pojkar utan diagnos skattade den negativt.

– Kanske kan vi tolka det så att pojkar, som enligt tidigare forskning tar och får mer av lärares uppmärksamhet i klassrummet, nu upplevde att de fick mindre när lärarna riktade fokus mot elever med npf, säger Linda Plantin Ewe. Därför är det viktigt att skolledare organiserar skolan så att pedagogerna ges möjlighet att räcka till relationellt för alla elever.

LÄS ÄVEN

Vestman: Tack och lov för värsting­eleven!

Ny bok: Stora argument för små barns stöd

Spec i skolledning: Konsten att hålla kursen

Hur utvecklas npf-arbetet i din skola?