Nationella prov: ”De riskerar försämra barns läskunskaper”
Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Granskning Det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk riskerar att försämra barns läskunskaper. Det menar Michael Tengberg som är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”
I dag kan en elev uppnå godkänt resultat på det nationella provet i svenska i årskurs nio trots noll poäng på läsförståelsedelen om hen presterar bra i övriga moment (skrivning och muntligt prov).
– Det är extra problematiskt med tanke på att staten har bestämt att lärarna vid betygssättning särskilt ska beakta resultaten på de nationella proven, säger Michael Tengberg.
Mycket tyder dessutom på att de nationella proven i framtiden kommer att få ännu större betydelse i ett försök att uppnå likvärdig betygssättning i ett system där skolor konkurrerar med varandra om eleverna, eller rättare sagt den påse pengar som eleverna representerar.
Fokus på korta texter och flervalfrågor
Ökat fokus på resultaten i de nationella proven kan enligt Michael Tengberg leda till – när det gäller den delen av provet som handlar om läsförståelse – fler kortare texter och fler uppgifter av flervalstyp som rättas ”objektivt”, det vill säga digitalt och centralt.
– Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet. Det gäller även elevernas läsning.
– Vi ser redan hur läromedel och bedömningsstöd påverkas i samma riktning. Texterna blir kortare och flervalsuppgifterna fler.
Michael Tengberg menar att det på sätt och vis kan anses rationellt att anpassa undervisningen utifrån de nationella provens upplägg.
– Men det kan få förödande konsekvenser för den mer grundläggande läsundervisningen.
Med resultat att eleverna blir sämre på att läsa?
– Det finns väldigt mycket som pekar mot det.
Massiv kritik från lärare
Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, anser att det nationella provet i svenska i årskurs tre är alldeles för lätt.
– Det ökar risken att man missar barn som är i behov av extra stöd. Det är till exempel inte ovanligt att elever som får ett godkänt resultat på det nationella provet inte får det vid screening. Det är ytterst viktigt att man tidigt, redan i lågstadiet, upptäcker barn som har problem med läsningen och sätter in ordentliga åtgärder.
– I dag är det ungefär 20 procent av eleverna som lämnar årskurs två som inte kan läsa en mycket enkel text med god läsförståelse. Det borde i princip bara vara några få procent.
Enligt Linda Fälth är Skolverkets nuvarande bedömningsstöd för årskurs ett för grovmaskigt och tar dessutom för mycket tid från undervisningen.
– Det fångar inte i tillräcklig utsträckning upp elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Efter massiv kritik från lärare ska det nu bytas ut mot ett nytt som jag tror och hoppas är bättre.
Läs hela granskningen om skolmyndigheterna
- Forskaren: ”Skolmyndigheterna bidrar till elevers misslyckande”
- Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”
- Rektorn: ”Skolmyndigheter ska inte sprida myter”
- Fortbildning: ”Experter har ersatts av samtalsledare”
- Nationella prov: ”De riskerar försämra barns läskunskaper”
- Särskilt stöd: ”Myndigheterna sviker både elever och lärare”
- Alternativa examinationer: ”De har inte med verkligheten att göra”
- Digitala nationella prov: ”Plattformen är ett haveri”
- Sandström: Skolmyndigheterna har övergivit oss lärare