Rektor Linnea: ”Skolmyndigheter ska inte sprida myter”
Linnea Lindquist är skoldebattör och till vardags skolledare i Stockholm.
Granskning
I stället för verksamhetsnära kvalitetsarbete har bland annat Skolverket bidragit till en ekonomiskt mycket lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”.
– Som har utvecklats till en hel industri, säger skoldebattören Linnea Lindquist, till vardags skolledare i Stockholm.
LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”
Hon betonar vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan.
– Men det ska vara verksamhetsnära, utgå ifrån vad som sker i klassrummet och lärarnas och elevernas faktiska behov. Skolverket uppmuntrar ofta i stället till motsatsen.
Som?
– En mängd nya metoder och modeller, certifieringar, NPF-säkra klassrum och liknande. Gemensamt för många av dem är att de sällan vilar på vetenskaplig grund. Ofta är de till och med direkt ovetenskapliga, till exempel att barn lär sig på olika sätt.
Gör de inte det?
–Nej. Det är en myt. Barn lär sig på samma sätt. Däremot har de olika förutsättningar, men det är en helt annan sak.
– Jag tycker inte att vi ska ha skolmyndigheter som sprider myter och ovetenskapliga råd. Vi har bedrivit skola under lång tid och vet hur vi ska utbilda barn och ungdomar. Det kan emellanåt vara svårt och ta lång tid. Men vi vet hur vi ska göra. Problemet i dag är inte brist på kunskap och erfarenhet av vad som fungerar, till exempel hur man lär barn att läsa. Problemet är att förutsättningarna ofta är för dåliga.
Att hela tiden vilja bli bättre är väl en rimlig drivkraft?
– Jo, men det blir vi inte genom att ständigt bli överösta av Skolverkets pilar, cirklar och processkartor. Bättre blir vi genom att arbeta systematiskt och långsiktigt, inte genom att hela tiden behöva pröva nya ofta ovetenskapliga metoder.
– Det finns helt enkelt ingen anledning att ständigt försöka uppfinna hjulet på nytt. Det är bättre att använda väl fungerande metoder som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Linnea Lindquist, som sedan flera år tillbaka systematiskt granskar kommunala skolbudgetar, lyfter fram ekonomiska drivkrafter bakom utvecklingen.
– Jag blir upprörd när jag ser hur det har vuxit fram en hel industri kring skolutveckling. Dessutom en till stora delar ovetenskaplig sådan. Vi har fått en för konsulter – inte minst inom specialpedagogik – ekonomiskt mycket lukrativ ”skolans inre marknad”. Och det är i stor utsträckning Skolverkets fel.
Varför har det blivit så här?
– En stark bidragande orsak är New Public Management och dess målstyrning. Med en tydligare regelstyrning av skolan hade detta inte skett.
Läs hela granskningen om skolmyndigheterna
- Forskaren: ”Skolmyndigheterna bidrar till elevers misslyckande”
- Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”
- Rektorn: ”Skolmyndigheter ska inte sprida myter”
- Fortbildning: ”Experter har ersatts av samtalsledare”
- Nationella prov: ”De riskerar försämra barns läskunskaper”
- Särskilt stöd: ”Myndigheterna sviker både elever och lärare”
- Alternativa examinationer: ”De har inte med verkligheten att göra”
- Digitala nationella prov: ”Plattformen är ett haveri”
- Sandström: Skolmyndigheterna har övergivit oss lärare