Digitala nationella prov: ”Plattformen är ett haveri”

LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”

Hon är noga med att betona att hon inte är motståndare till att skolor använder sig av digitala lösningar.

– Tvärtom. Men tekniken ska underlätta arbetet i skolan, inte försvåra det.

Den nya provplatt­formen är tänkt att minska såväl betygs­inflationen som skolornas administrativa börda.

– Det system Skolverket nu lanserar efter sju års utvecklingsarbete ökar i stället administrationen, är ineffektivt och inte användarvänligt. Att manövrera pågående prov är en vetenskap för sig. Det kommer att kräva en massa tid av lärare som kan användas betydligt bättre.

Karin Bergs lista över vad hon anser är dåligt med det nya systemet – när det gäller bedömning och genomförande – är mycket lång. Några exempel:

• Det går inte att göra anteckningar i systemet.
• Det går inte att samtidigt ha uppe både prov och bedömningsanvisningar.
• Det går inte att jämföra texter/uppsatser med varandra. För att kunna öppna en ny uppsats måste den föregående vara bedömd och klar.
• För att gemensamt kunna bedöma anonymiserade uppsatser – vilket är ett krav – tvingas sambedömande lärare tillsammans och samtidigt läsa texterna på en gemensam bildskärm. Ett alternativ är att texterna projiceras på en vägg eller liknande med hjälp av en projektor, ett annat alternativ är att lärare tvingas byta datorer med varandra enligt ett rullande schema. Texterna ska enbart kunna ”öppnas upp” av en användare åt gången.

– Tänk dig att behöva läsa 120 uppsatser på en stor väggfast bildskärm, vilket Skolverket föreslagit. Det är en helt absurd tanke. Dessutom ytterst tidskrävande.

Karin Berg låter uppgiven när hon beskriver provplattformen som ännu ett digitalt haveri.

– När vi påpekar absurditeterna möts vi ofta av nedlåtande svar från Skolverket. De borde i stället stoppa projektet och säga ”förlåt”.