Fortbildning: ”Experter har ersatts av samtalsledare”

Nicklas Mörk är matematiklärare i Lindesberg.

Samtal mellan lärarkollegor har ersatt vetenskapligt förankrad fortbildning.
– Man tror sig spara pengar. Men det blir dyrt i längden, säger Nicklas Mörk som är matematiklärare på Fröviskolan i Lindesberg.

LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”

Under det senaste decenniet har Skolverket utvecklat en serie kompetens­utvecklingsinsatser som alla bygger på så kal­lat kollegialt lärande. Enligt kritikerna saknar modellen vetenskaplig grund.

Nicklas Mörk berättar att matematiklyftet – en av insatserna – för hans del fungerade bra.

– Det berodde på att vi hade en bra handledare och expert i vår grupp som kunde leda oss rätt när diskussionen var på väg in på ett felaktigt spår och slå hål på felaktigheter.

– På andra håll fungerar det sämre. En risk med så kallat kollegialt lärande är att det blir ett mer eller mindre planlöst diskuterande mellan lärare och att man förstärker saker som inte är bra. Att ha tillgång till en ämnesexpert är avgörande.

Trots det har expertens roll kontinuerligt försvagats och ersatts av samtalsledare.

– Som de flesta begrepp i skolvärlden har även kollegialt lärande förvanskats. För att det ska fungera behövs det dels organisatoriska förutsättningar som gör att lärarna har tillräckligt med tid, dels ämnesexperter som leder arbetet.

– Många huvudmän tycker att det är en billig fortbildning att låta lärare, utan expertledning, sitta ned under en studie­dag och diskutera ett ämne eller en text. Det är dessutom ofta den enda fortbildning som erbjuds i dag. Nästan all annan har tagits bort.

Nicklas Mörk menar att lärare, i stället för texter på Skolverkets Lärportal, borde erbjudas fortbildning på universitet eller högskola.

– De individuella behoven och önskemålen behöver styra och fortbildningen behöver tillåtas vara nischad i långt högre utsträckning än i dag.