Forskarens kritik: ”Bidrar till elevers misslyckande”

LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”

Samtidigt som omfattande nedskärningar har varit och är en del av vardagen på många skolor och förskolor runt om i Sverige har de centrala skolmyndigheterna vuxit dramatiskt. Sedan 2014 har till exempel antalet anställda på Skolverket och Skolinspektionen ökat med mer än 50 procent (se grafik längre ner på sidan).

Kritiken från många lärare och forskare mot skolmyndigheterna har ökat i nästan samma omfattning.

Det gäller inte minst det man menar är brist på vetenskapligt stöd i myndigheternas råd och anvisningar kring till exempel digitalisering, differentierad undervisning/”elevers olika lärstilar”, läs- och skrivundervisning, formativ bedömning, läroplaner och bedömningsstöd.

Riksrevisionen granskar skolmyndigheterna

Men också till att det har vuxit fram en för konsulter mycket lukrativ ”inre skolmarknad” vid sidan om den yttre och mer synliga.

En del av kritiken gäller även de politiker som legat bakom de senaste decenniernas skolbeslut.

Strax före jul bestämde riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg att Riksrevisionen ska granska om, hur och i vilken utsträckning skolmyndigheterna och regeringen säkerställer att utbildningen i den svenska skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket den ska göra enligt skollagen.

Enstaka studier räcker inte som underlag

Granskningen, som ska vara klar i oktober i år, är en direkt konsekvens av omfattande och återkommande larm om att väsentliga delar av den svenska skolans verksamhet inte längre är vetenskapligt förankrad.

En av de tydligaste kritikerna är Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning.

– Skolmyndigheterna skiljer inte på enskilda forskningsresultat och konsoliderad vetenskaplig kunskap som vuxit fram under åratal. Det publiceras forskningsstudier om allt möjligt. En del är bra, andra är det inte. Men att något framgår av en forskningsstudie är inte samma sak som att det är vetenskapligt belagt.

– En forskningsstudie är ett litet bidrag, en liten pusselbit. Resultaten behöver upprepas flera gånger och av olika oberoende forskargrupper.

Är det av okunskap som de svenska skolmyndig­heterna har agerat så här?

– Delvis. En annan viktig förklaring är att den forskningstradition som dominerar den svenska skolforskningen – och som har haft stort inflytande på myndigheternas agerande under de senaste decennierna – i stor utsträckning är modell- och teoridriven, ibland även rent ideologisk betingad, och bryr sig inte om konsoliderad empirisk evidens.

– Samtidigt har den empiriskt drivna forskningen, som är väldigt omfattande i den anglosaxiska världen och som i första hand låter verkligheten tala snarare än teoretiska modeller, haft en betydligt svagare ­ställning, vilket har bidragit till våra stora problem.

Som?

– Den omfattande digitaliseringen av skolan är ett bra exempel. Den saknar helt vetenskapligt stöd och har lett till mycket skada.

– Andra exempel är de undermåliga bedömnings- och kartläggningsstöden som är alldeles för grovmaskiga och dessutom tar för mycket undervisningstid från lärarna, satsningen på ”differentierad undervisning” och ”individuell anpassning” som även de saknar vetenskapligt stöd. Det finns däremot mycket stark vetenskaplig evidens för motsatsen, till exempel att lärarledda lektioner med stora inslag av gemensamt arbete, där man till exempel läser samma text, har gemensam högläsning, gör samma övningar och har gemensamma diskussioner är bra.

Men det förutsätter väl att det inte skiljer för mycket i kunskapsnivå inom klasserna?

– Lärare klarar en ganska stor spridning så länge elevernas grundläggande baskunskaper är på en rimlig nivå. Tyvärr är det inte längre alltid fallet. I exempelvis en högstadieklass kan det i dag vara några elever som redan befinner sig på gymnasienivå i ett ämne, medan andra knappt kan läsa. Det är dock inte av nödvändighet som vi har hamnat här, utan det är vår egen förskyllan.

Agneta Gulz menar att lärare och andra i skolan inte ska bry sig om vad som presenteras som ”ny forskning”.

– Vad som händer i frontlinjen är egentligen bara intressant för forskare och inget som lärare och andra i skolan ska fatta sina verksamhetsbeslut utifrån.

De ska enligt Agneta Gulz i stället utgå ifrån stabil och robust vetenskaplig evidens.

– Skolmyndigheternas agerande har indirekt gjort så att svenska elever misslyckats i skolan. Det har i Sverige under lång tid bedrivits storskaliga skolexperiment utan att man egentligen har vetat vad det är man sysslar med.

– Sedan finns det så klart faktorer som exempelvis Skolverket inte har rått eller rår över, till exempel stora klasstorlekar eller att lärare har för lite tid till för- och efterarbete av undervisningen.

Vetenskapligt råd ska guida

Som ett svar på kritiken mot Skolverket beslutade regeringen i mitten av november att myndighetens ledning ska förstärkas med en överdirektör plus att det ska inrättas ett vetenskapligt råd som ska verka för att ”Skolverkets arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det sistnämnda efter förslag från den nye generaldirektören Joakim Malmström.

– Det vetenskapliga rådets betydelse avgörs av vilka som blir dess medlemmar. Om det blir en dominans av modell- och teoridrivna forskare lär det mesta fortsätta som tidigare, säger Agneta Gulz.