Alternativa examinationer: ”De har inte med verkligheten att göra”

LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”

Intentionen i Skolverkets råd gällande betyg och bedömningar är att alla elever ska komma till sin rätt i samband med examination.

– I det ligger ett visst kompensatoriskt inslag. Det vill säga en idé om att elevernas möjlighet att visa vad de kan delvis är beroende på examinationsformen som därför bör kunna varieras. Jag tycker att det är en ganska sympatisk tanke. Tyvärr har den inte så mycket med verkligheten att göra.

– Det föreslås bland annat att man, förutom skriftliga examinationer, kan ha examinationer i form av poddar, samtal i grupp eller enskilt med läraren, presentationer och liknande. Det är ingen bra lösning.

Varför inte?

– Det är stor skillnad på hur elever förbereder sig inför en skriftlig examination – som innebär att de i högre utsträckning konsoliderar kunskaperna i långtidsminnet – jämfört med exempelvis ett öppet samtal. I samband med det sistnämnda behöver eleverna inte i lika hög utsträckning luta sig mot kunskaper i långtidsminnet.

– Dessutom riskerar redovisningar i form av exempelvis samtal leda till att man snarare bedömer elevernas personlighet än vilka ämneskunskaper de besitter samt att det blir svårare att göra en likvärdig bedömning. En del elever är extroverta, andra introverta.

Håkan Sjöberg är kritisk till förekomsten av informella bedömningsgrunder, det vill säga att läraren i sin bedömning tar hänsyn till resan fram till examinationen utifrån hur elever agerar under lektionstid.

– Det gör att elever uppfattar att de hela tiden blir bedömda. I stället för att be om hjälp om det är något som de inte riktigt förstår, är det risk för att elever ”gömmer sig” för att inte framstå som okunniga. 

Vad borde Skolverket och den nya generaldirektören göra?

– Klargör att vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra och leder till en mer likvärdig bedömning.