Förslaget: Skolpengen ska styras av lärares behörighet

Huvudmännen sparar miljarder på att anställa obehöriga lärare – och bestämmelserna om behörighet är enkla att kringgå. Det visar Vi Lärares granskning.

– Arbetsgivarna anstränger sig inte tillräckligt för att få tag på behörig personal, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Nu har lärarfacket lämnat in en kravlista till regeringen:

Bland annat vill Sveriges Lärare slopa undantagen från legitimationskrav för vissa lärargrupper, att samtliga tjänster ska anmälas till Arbetsförmedlingen, samt krav i skollagen på att tjänster i första hand ska erbjudas behöriga lärare.

Behörighet styr skolpengen

Men Centerpartiet går ett steg längre – och vill att skolpengen ska vara beroende av lärarnas behörighet.            

Tanken är att statsbidragen till skolan görs om till ett sektorsbidrag, en klumpsumma. Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få, enligt Centerpartiets förslag.           

– Man får titta på de specifika summorna och se om man ska lägga på extrapengar till behöriga. Man kan också dra bort från obehöriga och lägga till för behöriga. Men vi måste gå från att det är lönsamt att anställa obehöriga till att anställa behöriga säger Niels Paarup-Petersen.

Krav på utbildning

Centerpartiet vill också att det ställs krav på obehöriga att studera för att få sin legitimation, om de vill ha anställning.

Behörigheten ligger kvar kring 70 procent, sedan lång tid tillbaka.

Lärarlegitimationen infördes 2011, i hopp om att alla elever ska undervisas av behöriga lärare och att läraryrket ska bli mer attraktivt. Reformen granskas nu av Riksrevisionen, som ska bedöma om den fått önskad effekt.

Anna Olskog menar att problemet är att dagens bestämmelser är för enkla att runda.

– Det är viktigt att en gång för alla komma åt arbetsgivarnas incitament för att anställa obehörig personal, vilket dock bara är en del av den reglering som krävs. Andra viktiga delar gäller bland annat klass- och elevstorlekar och tid till för- och efterarbete av undervisningen. Allt är en del av samma paket, säger Anna Olskog.

Öppnar för behörighetsgrader 

Niels Paarup-Petersen vill också se en differentiering av behörighetskraven.

– Jag tycker inte att det är jätteproblem om en som är behörig i slöjd i mellanstadiet också undervisar i årskurs fem. Det är en stor skillnad jämfört med att anställa en obehörig tjugoåring för att undervisa i matematik. Vi måste ha en seriös diskussion om båda verkligen ska behandlas som obehöriga, säger han.