Lönetilläggen går till obehöriga – och rektorer

Fredrik Ahlgren är vd för skolgruppen Olympica där minst fyra rektorer och skolchefer fick del av lärarlönelyftet – varav tre även var förstelärare.
Foto: Tobias Berg/Södra Dalarnes tidning

Fredrik Ahlgren är vd för skolgruppen Olympica där minst fyra rektorer och skolchefer fick del av lärarlönelyftet – varav tre även var förstelärare.

Rektorer som får drygt 11 000 kronor extra i månaden i lärar­lönelyft och förstelärartillägg.
Olegitimerade lärare som får nästa lika mycket.
Lärare som blir förstelärare efter bara ett par veckor som legitimerad.
Det visar Vi Lärares granskning av 80 000 lärarlönetillägg.

Vi Lärare har gått igenom vilka lärare som i höstas, enligt Skolverkets register, ingick i lärarlönelyftet och vilka som hade en så kallad karriärtjänst.

  • Nästan 63 000 fick del av lärarlönelyftet – som mest 10 200 kronor i månaden och som minst 100 kronor.
  • Ungefär 17 200 hade en så kallad karriärtjänst, varav nästan alla var förstelärare.
  • Några skolledare fick både lärarlönelyft och förstelärartillägg. Åtminstone ett par av dem satt i skolans huvudmans (som ansökte om tilläggen) styrelse.
  • 283 skolledare – som inte även var förstelärare – omfattades av lärarlönelyftet.
  • 79 förstelärare utan lärarlegitimation – de flesta anställda vid Internationella engelska skolan – fick del av lärarlönelyftet.
  • Cirka 1 300 lärare utan legitimation var i höstas en del av lärarlönelyftet.
  • Flera av dem som fick förstelärartillägg under hösten 2024 hade bara varit legitimerade lärare i några månader, i ett fall i två veckor.

Enligt regelverket ska den som utses till förstelärare bland annat kunna uppvisa fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en anställning i skol-väsendet.

Uppgifterna avser höstterminen 2024. Källa: Skolverket.

Det är skolans huvudman, alltså den som ansöker om bidraget från staten, som intygar att så är fallet, berättar företrädare för Skolverkets handläggningsavdelning. Kravet kan anses uppfyllt även om arbetet utförts som obehörig.

Låg behörighet på hans skolor

Fredrik Ahlgren är vd för skolgruppen Olympica som han äger tillsammans med sin hustru. Koncernen består av sex företag.

Störst bolag är Olympica AB som i fjol gjorde ett rörelseresultat på drygt nio miljoner kronor.

– Vi driver tre F–6-skolor och sex förskolor i fem mindre kommuner i Dalarna samt två förskolor i Täby, berättar Fredrik Ahlgren.

Enligt Skolverkets statistik är andelen legitimerade och behöriga lärare i koncernens grundskolor låg, 58 procent (läsåret 2023/2024).

– Det är svårt att få tag på behöriga lärare till skolor på mindre orter, framför allt i de lite smalare ämnena. Fram till förra läsåret drev vi även en högstadieskola i Hedemora. Men den lade vi ned på grund av svårigheten att få tag på behöriga lärare.

Vi har vidgat begreppet till att inte bara omfatta den specifika läraren.

I höstas var det minst fyra av koncernens rektorer och skolchefer som fick del av lärarlönelyftet varav tre även var förstelärare. De fick mellan 5 000 och 11 900 kronor var i lönetillägg per månad.

Enligt regelverket kan en rektor utses till förstelärare under förutsättning att hen ägnar minst halva sin arbetstid till undervisning eller uppgifter som direkt hör till den. För lärarlönelyftet är kravet 75 procent.

Varför får en del av era skolledare del av lärarlönelyftet och förstelärartillägget?

– Bidragen heter vad de heter. Men när man går in och tittar på vad de kan användas till så är det ett lite vidare begrepp. De här personerna arbetar, förutom att vara med lärarna i undervisningen, även med att utveckla undervisningen, något som vi har lagt otroligt mycket energi och kraft på.

Är ute och undervisar”

Fredrik Ahlgren säger att en del handlar om kompetensutveckling av lärarna.

– Vi har vidgat begreppet till att inte bara omfatta den specifika läraren. De här skolledarna är ute och undervisar och visar handgripligen sina kollegor. Precis som det är tänkt.

Att vara pedagogisk ledare är väl en del av en rektors arbete?

– Ja, det skulle man kunna tro. Men alltför mycket av rektorernas jobb handlar om att sitta och göra administrativa saker som inte har något med undervisning att göra. Det är allt från it-frågor till rehabplaner och fastighetsfrågor. De hamnar otroligt mycket i det som vi kallar för arbetsgivaransvaret och inte det pedagogiska uppdraget som rektor också har.

”Vi har inte snedtolkat regelverket”

Borde du inte anställa en administrativ chef som sköter det?

– Vi har en administrativ chef. Men vi är väldigt platta och försöker jobba så effektivt vi kan med de medel vi har.

Men tanken med de här pengarna är väl att de ska gå till lärarna?

– Vi tycker inte att vi har snedtolkat regelverket.