
Christian Liljeros, förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia, och Jonas Vlachos, skolforskare och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Vi Lärares lista visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet
De svenska grundskolorna sparar över en miljard kronor per år på att anställa obehörig personal.
Samtidigt går många kommuner och privata skolföretag med stora överskott.
– Skolpengssystemet behöver reformeras. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål, säger Christian Liljeros, vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia
Vi Lärare har utifrån Skolverkets officiella statistik och beräkningar av Sveriges Lärare gällande löneskillnaden mellan legitimerade grundskollärare och olegitimerad personal skattat hur mycket skolhuvudmännen årligen ”sparar” på att anställa olegitimerade i grundskolan.
Resultatet: Drygt en miljard kronor.
Skattningen utgår från partsgemensam statistik mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sveriges Lärare samt Almegaavtalet.
För några år sedan kom dåvarande Lärarnas Riksförbund fram till att skolhuvudmännen ”sparade” drygt tre miljarder kronor per år på att anställa obehöriga. Den undersökningen omfattade dock förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.
Av cirka 200 intervjuade föreningsombud uppgav cirka var tredje att deras skolhuvudman valde att förnya tidsbegränsade anställningar av obehöriga av ekonomiska skäl.
Enligt kritiker saknar skolans finansieringssystem tydliga incitament för huvudmännen – privata såväl som offentliga – att öka andelen legitimerade och behöriga lärare. Det är till och med tvärtom.
Till det ska läggas att fler elever per lärare leder till högre inkomster för skolan, trots att stora klasser kan ha negativ påverkan på såväl arbetsmiljön som undervisningens kvalitet.
Christian Liljeros är förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia. Han berättar att koncernens grund- och gymnasieskolor har (i slutet på mars i år) cirka 400 olegitimerade anställda på korttidskontrakt men med varaktig månadslön, enligt den statistik han har tillgång till.
– Samtidigt ligger det bara ute 60 platsannonser om lediga tjänster, vilket ger någon typ av ögonblicksbild av situationen.
– Det är tydligt att dagens lagstiftning inte är tillräcklig när det gäller att få arbetsgivarna att utlysa tjänster som innehas av obehöriga. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål. Det behövs en bättre statlig kontroll och mer tvingande regler.
Christian Liljeros, förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia, och Jonas Vlachos, skolforskare och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Christian Liljeros menar att dagens styrningsmodell har kommit till vägs ände.
– Det behövs en mer regelstyrd skola. Det gäller legitimation, men också tiden för planering och efterarbete av undervisningen och elev- och barngruppernas storlek.
– Därutöver behöver hela skolpengssystemet reformeras så att det ligger mer i paritet med respektive skolas verkliga kostnader i stället för en schablon per elev.
Det är förenat med en lägre lönekostnad att använda sig av olegitimerade.
– Det finns i dag inga ekonomiska incitament för att anställa legitimerade lärare samtidigt som det är förenat med en lägre lönekostnad att använda sig av olegitimerade.
Bör obehörig personal leda till avdrag på skolpengen?
– Ja, eller så kan man räkna upp skolpengen i takt med att respektive skola uppfyller olika kriterier. Det viktiga är att skolpengssystemet möter och motiverar skolans kvalitetsfaktorer.
Skolforskaren Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att det inte går att ha ett regelverk som kräver att lärarbehörigheten alltid ska vara hundra procent.
– Det skulle inte fungera rent praktiskt. Däremot bör det kosta att använda sig av obehöriga så att skolorna bara gör det i undantagsfall.
Hur då?
– Det finns olika modeller. En kan vara att man får betala 15 000 kronor extra för varje månad man har en obehörig anställd. Pengarna kan gå till en statlig fortbildningsfond för att göra obehöriga lärare behöriga.
Jonas Vlachos betonar betydelsen av att i förväg noga tänka igenom hur förändringar i skolans regelverk – till exempel undantag från legitimationskravet – kan utnyttjas av olika aktörer.
– Det gäller speciellt när det finns vinstincitament.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Debatt ”Pengar och makt är ett nollsummespel, om en grupp får ökat inflytande sker det på bekostnad av någon annan grupp”.
Debatt ”Mina elever har fått väsentligt färre timmars undervisning i det ämne de testas i”
Hök25 Läget ”fortfarande låst” mellan Sveriges Lärare och SKR och Sobona.
Krönika ”Det är liksom skillnad på elevinflytande och elevdiktatur.”
Hök25 Sveriges Lärare ”Mycket kan hända innan avtalet är tecknat”.
Slutreplik Hanna Garberg besvarar Skolledarnas oro för regleringar av lärares arbetstid.
Replik ”Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skrev Hanna Garberg – nu svarar skolledarna.
Digitala nationella prov Uppdatering stoppade digitala proven: ”Fanns en oro”.
Våld i skolan Arbetsmiljöverkets ovanliga åtgärd för lärarna: ”Omedelbar och allvarlig fara”
Fackligt Anna Olskog efter historiska initiativet: ”Mitt budskap till Lotta Edholm fortsätter vara glasklart.”
Hök25 Anna Olskog: ”Borde inte vara svårt för arbetsgivaren att sikta”
Hök25 Uppmaningen till SKR i striden om reglerad planeringstid.
Debatt ”Förutom faktafel och fusk äventyrar AI även förmågan till källkritik”.
Debatt Hanna Garberg om SKR:s förslag för lärares arbetsmiljö: ”Ett hån”
Hök25 ”Stora oönskade konsekvenser för tredje man”
Hök25 Avvaktar utredning – vill inte förhandla om planeringstiden.
Hök25 ”Strejk är bättre som hot än vad den är i verkligheten.”
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Debatt ”Elevhälsoprocessen i svensk skola måste skrotas – den är orättvis”.
Digitala nationella prov Arbetar redan med upphandlingen av en ny provplattform: ”Har haft dialog med kritikerna”.
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Våld i skolan Utbildningsministern: Tryggheten i svenska skolor har tyvärr blivit sämre över tid.
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Debatt Lotta Edholm: ”Använder sin plattform i SKR för att bromsa helt nödvändiga reformer.”
Arbetsbelastning ”De styrande borde ta chansen att minska grupperna nu när de har möjlighet.”
Forskning Stor studie: ”Lärarna behöver ges större utrymme att påverka arbetet”.
Friskolor Diskussion om vinster i skolan: ”Välfärdstjänster är inte som andra tjänster.”
Jag är lärare Jörgen Berg om varför han är lärare – och vad han skulle göra om han var skolminister för en dag.
Nedskärningar ”Har man halkat efter lönemässigt kan det bero på att man underpresterat i sin roll.”
Krönika ”För de allra flesta är mobilförbudet en ickefråga.”
Studiero Förslaget: Obligatorisk insamling av elevers mobiltelefoner i början av skoldagen.
Forskning 70 föreläsare delar med sig av forskning och erfarenheter från undervisning under en och samma dag.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Arbetstid Göteborg satsar – men Eskilstuna backar. Det handlar om arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Det blir tufft”.
Avtalsrörelse Han undervisade och studerade parallellt. ”Jag är lyrisk”.