Fackets krav: Så ska kryphålen täppas till

Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa legitimation för lärare och förskollärare. Motivet till reformen var framför allt att öka rättssäkerheten för barn och elever och att höja kvaliteten och statusen på lärarkåren. Legitimation skulle vara en förutsättning för rätten att undervisa, sätta betyg och för att tillsvidareanställas som lärare och förskollärare.

Reformen innehöll samtidigt en mängd undantag och kryphål.

– De behöver täppas till, vilket egentligen borde ha gjorts för länge sedan, säger Anna Olskog.

En rad krav på åtgärder

För en tid sedan skickade hon in en skrivelse till utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) med en rad krav på åtgärder, bland annat:

• Avskaffa Waldorflärares, lärare som undervisar på engelska i andra ämnen än språkämnen och modersmåls- och yrkeslärares undantag från legitimationskravet.
• Alla lediga anställningar som lärare eller förskollärare som inte är mycket korta (till exempel under en månad) ska anmälas till Arbetsförmedlingen.
• Anmälan ska vara aktiv tills tjänsten tillsatts med en legitimerad lärare.
• Det ska i skollagen införas krav på att anställningar i första hand ska erbjudas sökande som har legitimation.
• Arbetsgivare som låter bli att utlysa lärartjänster eller anställer obehöriga i strid med lagen ska tvingas betala skadestånd.
• Den som saknar lärarlegitimation ska kunna anställas för en period om maximalt sex månader i stället för ett år som är fallet i dag.
• Legitimerade lärare och förskollärare ska inte kunna omplaceras till annat arbete eller sägas upp på grund av arbetsbrist så länge huvudmannen samtidigt har personer som saknar lärarlegitimation anställda på lärar- eller förskollärartjänster.
• Skolinspektionen ska ges ett särskilt regeringsuppdrag att kontinuerligt utöva tillsyn över huvudmännens efterlevnad av regelverket, även efter anmälan av enskilda lärare eller allmänheten.

En tredjedel är obehöriga

Trots att det är mer än ett decennium sedan legitimationsreformen infördes är nästan 30 procent av de som i dag bedriver undervisning i svensk grundskola obehöriga. På vissa skolor är andelen betydligt högre.

– Barn har rätt att få en kvalitativ utbildning av legitimerade lärare med rätt behörighet. Att så sker är också viktigt för läraryrkets attraktivitet, men även för de behöriga lärarnas arbetsbelastning.

– En hög andel obehöriga ökar trycket på de legitimerade lärarna.

Hur snabbt vill ni avskaffa legitimationsundantaget för vissa lärargrupper?

– Snabbt. Vi vill att regeringen tar fram en tydlig tidsplan för när det senast ska vara gjort. Det skulle sätta press på skolhuvudmännen att börja rekrytera behöriga lärare och skapa incitament för de obehöriga att skaffa sig en lärarutbildning, vilket vore bra både för skolan och för de berörda individerna. 

Obehöriga får lönetillägg

I dag kan olegitimerad personal få del av lärarlönelyftet och även bli förstelärare. Detsamma gäller skolledare.

– Det är inte rimligt. Syftet med de här reformerna är att lönemässigt premiera och stärka yrkesskickliga utbildade lärare.

Är det rimligt att den ersättning som en skola får är lika stor oavsett andelen behöriga lärare?

– Hela finansieringen av skolan behöver reformeras och då med fokus på de systemfel som finns. Dagens skolpeng ger till exempel inte de kommunala huvudmännen ersättning för det mer långgående ansvar som de har. Den har också gjort att lärare-elev-relationen har förskjutits mot att elever och vårdnadshavare kan inta en kundrelation, vilket inte är förenligt med en likvärdig och professionsstyrd utbildning.

”Allt är delar av samma paket”

Gör det minskande elevantalet det lättare att öka andelen behöriga lärare?

– Det kan det absolut göra. Men det räcker inte. Det är viktigt att en gång för alla komma åt arbetsgivarnas incitament för att anställa obehörig personal, vilket dock bara är en del av den reglering som krävs. Andra viktiga delar gäller bland annat klass- och elevstorlekar och tid till för- och efterarbete av undervisningen. Allt är en del av samma paket.

– Det skulle bland mycket annat dessutom göra att en del av de legitimerade och yrkesskickliga lärare som lämnat förskolan och skolan vill komma tillbaka. De är en outnyttjad viktig resurs.