Forskaren: ”Bullret symtom på en annan problematik”

För tio år sedan deltog 17 slumpvis utvalda förskolor i Umeå i en studie om vilka åtgärder som gav bäst resultat på ljudmiljön. På två förskolor minskade man storleken på barngrupperna, några fick nya, tystare leksaker och på andra håll utbildades barnen om hur ljud påverkar dem själva och pedagogerna. Nyttjande av vilrum för personalen ingick också i studien.

Det visade sig att flera av åtgärderna gav förbättringar i upplevd hälsa, och de åtgärder som var direkt riktade mot ljudnivån gav bättre effekt än de organisatoriska åtgärderna, exempelvis ljudutbildning för barnen och vilrum för de vuxna.

Studien visade bland annat att antalet barn hade inverkan på ljudnivån, men att sambandet var ganska svagt. En fördubbling eller halvering av antalet barn innebar inte mer än cirka 4 dB skillnad i ljudnivå vilket är knappt märkbart rent subjektivt. Ur ett hörselskadeperspektiv är det ändå en viktig sänkning, säger Fredrik Sjödin, doktor i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Men riktigt så enkelt som att bara minska antalet barn är det alltså inte.

– De flesta åtgärder har en effekt, men det är när man kombinerar flera åtgärder som det ger en bra effekt, och att minska antalet barn är ändå effektivast eftersom man då minskar källan till bullret. Alla andra åtgärder är mer att dämpa utbredningen och förändra beteendet, vilket är svårare, säger Fredrik Sjödin.

"Vi har underskattat exponeringen"

Mätningar av ljudnivåerna gjordes både innan och efter att de olika åtgärderna sattes in, och vid alla tillfällen låg ljudnivån under Arbetsmiljöverkets gränsvärden.

– I dag finns andra mätmetoder som är mer effektiva och jag tror därför att vi har underskattat exponeringen och att den egentligen är högre, säger Fredrik Sjödin.

Sedan avhandlingen ”Buller i förskolan – hälsa och åtgärder” publicerades har han fortsatt att studera ljudmiljön i förskolan. Han konstaterar att förskolor har olika förutsättningar när det gäller lokaler, antalet barn och pedagoger, och att arbetet därmed utförs på olika sätt, vilket påverkar ljudmiljön.

– En förskola kan ha femton barn på tre pedagoger och dela upp sig i olika rum, medan en annan kan ha tre pedagoger med tolv barn men sitta i samma rum allihop och då få betydligt högre ljudexponering än hos den som har fler barn, säger han.

Det är otroliga skillnader i vilka förutsättningar personalen har att göra ett bra jobb

Fredrik Sjödin berättar också om en förskola med lokaler på övervåningen i en paviljong där två pedagoger skulle hjälpa alla barn ut samtidigt, vilket tog över 20 minuter i anspråk. Under tiden stod de som var påklädda och klara och väntade, vilket snabbt resulterade i att de började knuffas och bråka.

– Det var full kalabalik och till och med jag som bara stod bredvid blev helt färdig. Sedan var jag på en annan förskola med bättre bemanning och bättre lokal, där personalen slussade ut barnen på tio minuter. Där var det 65 dB, medan vi mätte 83 dB på den andra. Det är otroliga skillnader i vilka förutsättningar personalen har att göra ett bra jobb, säger han.

En annan sak han har noterat under sina studier är i hur olika grad personer lider av höga ljudnivåer. Värst är det för dem som är mest stressade och har hög arbetsbelastning.

– Höga ljud stjäl kognitiva resurser. Men jag tror också att ljud ibland är symtom på en annan problematik. Jag var på en förskola i Göteborg med 40 barn där de hade många rum med bra insyn och en fungerande ljudnivå. Sedan var jag på en förskola i Stockholm med lika många barn men där var det som på en racerbana, och stora, dåligt utformade lokaler, säger han.

"Handlar om att hitta goda exempel"

Hans senaste forskning handlar också om ljudnivåer där förskolor med olika pedagogisk inriktning står i fokus. I ytterligare ett projekt studerar han även en hörselavdelning för att se hur de arbetar. Forskarteamet mäter ljudnivå och tar reda på personalens upplevelse av stress.

– Det är inte meningen att vi ska jämföra pedagogikerna med varandra. Det handlar i stället om att hitta goda exempel på hur man kan jobba pedagogiskt och hur man kan organisera arbetet. Men den här studien är inte riktigt klar ännu, säger han.

Ytterligare ett projekt är på gång, en närvarorapporteringsapp där man ska kunna checka in och ut barnen och där det även ska finnas ett bemanningssyst-em och möjligheter för pedagogerna att fylla i allmänt dagligt mående, hur man sovit och hur nöjd man är med arbetsmiljö, stöd med mera.

– En ”tracker” över hur personalen mår veckovis och där man som rektor ska kunna se avvikande trender och få tidiga indikationer. I vanliga fall kan det finnas ett visst motstånd mot att säga till som personal, men med appen hoppas vi att det blir enklare, säger Fredrik Sjödin.

Appen visar alltså både arbetsbelastning och samvetsstress och kan förhoppningsvis även ge svar på vilka faktorer som driver till sjukskrivning.

– Projektet saknar än så länge finansiering men vi drar i gång ett pilotprojekt inom kort, tillägger han.

Lyssna på Förskolan här!