Så blev en Myran en lugn förskola

Förskolan Myran ligger i södra Visby i ett lugnt bostadsområde nära skog och natur. 55 barn i åldern ett till fyra år är fördelade på de tre avdelningarna Kvisten, Kotten och Barret. För tre år sedan organiserade de om och alla femåringar flyttades till en separat avdelning och vistas nu inte längre på samma gård som de yngre.

– Kanske är det lite högre ljudvolym nu än det var under projekttiden, men det beror nog på att vi har fler små barn nu som kan bli ledsna när deras vårdnadshavare går. Vissa tider på dagen kan det vara ganska höga ljudnivåer, men vi kollegor är också ganska ljudkänsliga, säger förskolläraren Lisa Sjöström som jobbar på avdelningen Kvisten med tre- och fyraåringar. 

Men i jämförelse med många andra förskolor på ön har de det lugnare och tystare. Det brukar både vikarier och studenter bekräfta.

– Det är fint att få den feedbacken. Vi är så inne i vår värld, men de märker skillnaden, säger Lisa Sjöström.

Metoderna har förmedlats till andra förskolor

En av hennes kollegor är barnskötaren Ulla Ekelöf som har arbetat på förskolan sedan 2005. Hon var också med när Myran utsågs till pilotförskola i ljudprojektet, vars resa startade 2007.

– Det har blivit många ringar på vattnet sedan dess och jag är glad att de som var med i början och har bytt jobb sedan dess har tagit med sig metoderna och förmedlat dem till andra förskolor. Utan det här projektet hade vi inte varit där vi är i dag, det har fört med sig mycket gott, säger hon.

På Myran är det inte okej att springa inomhus eller skrika rakt över rummet eller gården, det gäller både stora och små. När det är dags att gå ut eller in slussas barnen i mindre grupper om tre eller fyra i taget för att slippa alltför mycket stoj i hallen. Även när det är dags att äta fördelas några få barn vid varje bord, och då används även andra rum för en lugnare ljudmiljö för alla.

– Det här gör vi även för barnens skull, det är ett moment i lärandet, säger Lisa Sjöström.

Även under morgonrutinen finns en tydlig ljudmedvetenhet. De barn som är tidiga och äter frukost får göra det i lugn och ro, medan övriga barn som kommer senare tas emot utomhus och stannar ute.

– Kanske inte om det är snöstorm, då är vi inne allihop. Men det har inte hänt många gånger under åren, säger Lisa Sjöström.

Tänker till innan inköpen av material

Lokalerna har ljuddämpande material på både golv och tak, tassar på alla stolar och en lite tjockare anslagstavla som även fungerar som ljuddämpare – en  ljudabsorbent som är särskilt inköpt till ändamålet. De har byggt rum i rummen för olika miljöer och har lugn-och-ro-hörnor för dem som behöver vara i fred en stund. Det finns även flera rum på förskolan, som exempelvis ateljén, där det går att stänga dörren om sig för att skapa en lugnare stämning. Dessutom är material, som exempelvis lego och pärlor, sorterade efter färg för att undvika för mycket ljud när barnen letar runt i lådorna. I hyllorna har de satt fast självhäftande filt och så även i lådor och skåp.

– Även kaplastavarna landar mjukt i filt, och det är verkligen värt att göra så här även om det tar lite tid i anspråk. Det är också bra att tänka till när man ska beställa material, vad som ska köpas och hur det sedan ska förvaras. Är det hårda klossar krävs ett mjukt underlag, säger Ulla Ekelöf.

Pedagogernas förhållningssätt är också en viktig del i ljudarbetet, poängterar Lisa Sjöström. Att inte springa genom lokalerna och heller inte prata för högt eller ropa till någon på andra sidan rummet.

– Vi jobbar långsiktigt för en hållbar utveckling och det innefattar även en god ljudmiljö för alla. Därför är det viktigt att prata med barnen om hur vi vill ha det runt omkring oss, hur vi bör prata med varandra och varför. Barnen jag jobbar med, de lite äldre, reflekterar över det här. Om någon är arg och skriker håller de för öronen och uppmärksammar att ja, det där är högt. Visst, ibland blir de ivriga och vill kasta ur sig något, men det är viktigt att de får lära sig att alla måste få prata klart och att man får stanna upp och lyssna, säger Lisa Sjöström.

Önskemål om formgjutna hörselskydd

För att ytterligare höja barnens ljudmedvetenhet följer ljudtänket med även ut i naturen. Barnen får lyssna efter sådant som prasslande löv, kanske en tjutande ambulanssiren, fåglarnas kvitter eller en bullrande långtradare i fjärran.

– Vi pratar även om vilka av ljuden de tycker bäst om och vad de inte gillar, säger Lisa Sjöström.

Trots att de arbetar på en i mångt och mycket lugn förskola finns det ändå ett och annat på önskelistan, som exempelvis formgjutna hörselskydd.

– Ibland vore det skönt att få bort de där högsta ljuden, säger Lisa Sjöström.

– Ja, barn blir ju fortfarande ledsna och arga ibland, som vid inskolning när man har ledsna barn nära och bär runt på dem. Då kan det bli ganska intensivt med
ljud, tillägger Ulla Ekelöf.

Lyssna på Förskolan här!