Sveriges Lärare: ”Ljudåtgärder räcker inte – minska barngrupperna”

När förskolan Hallongården i Vivalla byggdes var det tänkt som ett provisorium. Men verksamheten i paviljongbyggnaden blev permanent, med stora barngrupper och hög beläggning från morgon till kväll. Lokalen var inte anpassad för så många barn och ljudvolymen var ofta hög. När mätningar senare gjordes visade det sig att åtgärder krävdes. Man bestämde att ta ett helhetsgrepp på ljudmiljön, och förskolan fick hjälp av kommunen.

Pia Rizell, som är förskollärare på Hallongården, berättar om hur förskolor en gång i tiden skulle göras hemtrevliga på alla sätt. Men när Emilia Reggio-filosofin drog in som en virvelvind försvann mycket av textilierna.

– Då försvann en stor del av de naturliga ljudabsorberande materialen. Vi hade inga gardiner alls, bara rullgardiner, säger hon.

Gardiner och stora mattor dämpar ljudet

En av åtgärderna när förskolan skulle ljudsaneras var att gardinerna togs tillbaka igen, denna gång i specialmaterial och veckade för att bäst stoppa höga ljud. Pia Rizell berättar också hur de satte upp skenor med textilier mellan rummen.

– Vi fick hjälp att välja harmoniska färger, en och samma nyans på hela avdelningen. Lugna toner påverkar också. Vi la även till stora mattor i alla rum, säger hon.

Utöver det placerades också ett slags nålfiltsmatta på alla hyllplan och i botten av lådor för att dämpa ljud från hårda leksaker och andra föremål. Det blev även möbeltassar på alla möbler som brukar flyttas runt.

– Vi satte även en typ av yogamatta på undersidan av alla bord, som annars blir som en resonanslåda för ljudet som studsar. Sedan handlar ljudmiljö även mycket om vårt eget förhållningssätt. Att sänka sitt eget röstläge, både för att skona rösten men också för att vara en god förebild för barnen. Dessutom har personalen tillgång till smidiga öronproppar vid behov, säger hon.

Vi vet alla att det blir bättre ljudmiljö när det är färre barn och tillräckligt med utbildad personal

De diskuterade också hur barnen skulle förstå hur högt röstläge de egentligen har ibland, och hur de skulle förstå vad som förväntas. För att underlätta lånade de en ljudnivåmätare, ett så kallat ljudöra, från en närliggande skola och placerade på väggen. Men det slutade med en tävlan i att försöka få örat på väggen att lysa rött. Ljudörat byttes därför ut mot en färgskala med siffror för att lära barnen om olika ljudnivåer.

– Vi har använt enkla siffror som vi skrivit ut på A4-papper, från 1–5 i färgerna ljusgrön och grön till gul, orange och röd. De äldre barnen vet att ettan eller tvåan är önskvärt röstläge, men med de yngre får man säga att ”nu använder du utomhusrösten, men vi är inomhus ”, säger Pia Rizell och förklarar vidare att de även har hittat undervisningsmetoder för att göra barnen medvetna om ljud.

– Bland annat har vi ljudburkar med olika saker i som låter. Allt för att lära barnen att använda hörseln som ett viktigt sinne. Vi har även ett ljudlotto och använder ljud-appar för att öva på ljud och hörsel, tillägger hon.

"Det blir rörigt och stressigt ändå"

Pia Rizell representerar Sveriges Lärare både i Örebro och på nationell nivå. Hon påpekar att det är viktigt att få ordning på ljudmiljön i förskolan, men hon ser också utmaningarna.

– Även om man har vidtagit ljudåtgärder är det inte säkert att det räcker. Har man stora barngrupper och stor personalomsättning blir det rörigt och stressigt ändå. Och har man varit sjukskriven på grund av stress är man mer känslig för höga ljud när man kommer tillbaka igen. Vi vet alla att det blir bättre ljudmiljö när det är färre barn och tillräckligt med utbildad personal, säger hon.

Hon tillägger att andelen som saknar relevant utbildning i förskolan har fortsatt att öka, i dag är den över 30 procent.

– Då är det svårt att bygga en hållbar och medveten arbetsorganisation som främjar såväl ljudmiljön som arbetsmiljön och kvaliteten.