Forskarna: Därför ökar fusket i skolan

Fusket är vardag för de flesta lärare. Också för Erik Winerö, lärare i svenska och religion på Lerums gymnasium. Han har avslöjat alltifrån fusklappar och plagiat till uppsats­skrivande föräldrar.

– Jag har hört föräldrar försäga sig när ett arbete de själva har spökskrivit fått lågt betyg, säger Erik Winerö, som på halvtid är doktorand i tillämpad it mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Nu har de fuskande föräldrarna fått konkurrens av AI, artificiell intelligens. Nyligen lanserades en ny chattrobot, Chat GPT, som kommer att få stora konsekvenser.

– AI dödar den examinerande hemuppgiften, säger Erik Winerö.

Men det har redan skett på en del skolor, innan AI:s intåg.

Skrivuppgifter bara på lektionstid

På Bromma gymnasium i Stockholm har Sandra Helin, lärare i geografi och naturkunskap, slutat med betygsgrundande hemuppgifter.

– Det förekommer inte här längre, säger Sandra Helin och förklarar varför:

– Eftersom det är svårt att avgöra vem som har skrivit. Det kan vara mamma, syskon eller kompisar från andra skolor.

I stället får eleverna bara skriva uppgifterna på lektionstid.

– Med programmet Digiexam spärrar vi nätsökningar och med OneNote kan vi se vad alla skriver i realtid. Så vi har bra koll. Och om en elev låtsasskriver i några veckor och inte kommer i gång kan vi hjälpa till direkt, säger Sandra Helin som tror att jakten på betyg är en viktig orsak till fusket.

– Det är mycket mer betygsstress i dag än när jag började som lärare för 20 år sedan. Det är främst två kategorier av fuskare. De som vill ha ett E för att bli godkända och de som fuskar för att höja sina betyg, säger Sandra Helin.

Pojkar fuskar mer än flickor

De som fuskar för att klara godkänt är fler än dem som fuskar för att jaga toppbetyg, visar forskning. Den säger också att pojkar fuskar mer än flickor, medan socioekonomiska förhållanden inte påverkar fuskandet.

Men har fusket ökat?

Det finns inga exakta siffror eller under­sökningar när det gäller grund­skolan och gymnasiet.

Flera av de lärare och experter Ämnesläraren har talat med tror att fusket är konstant medan Erik Winerö tror att det har ökat.

– Eftersom möjligheterna att fuska har ökat så borde fusket ha ökat.

Många elever är benägna att fuska. Det visar ett examensarbete från lärarutbildningen vid Högskolan i Kristianstad 2005. Nästan 60 procent av de intervjuade åttondeklassarna sa att de fuskat någon enstaka gång.

Nästan var femte åttondeklassare kunde tänka sig att lämna in ett färdigt arbete från internet i sitt eget namn om risken att bli upptäckt var minimal.

Fusken är ofta påhittiga

Sandra Helin har sett många typer av fusk. Ofta väldigt påhittiga, enligt henne själv.

– Tänk om de lagt ner samma tid på att plugga, säger hon och räknar upp tre fusk som hon upptäckt.

1. En elev kopierade hennes powerpoint i miniformat och gömde dem under klockarmbandet.
2. En annan använde etikettens insida på en vattenflaska som fusklapp.
3. Flera elever smusslade in kladd­papper till provet. Men kladdpapperet var egentligen en A4-stor fusklapp.

– När vi delade ut provet petade de in fusklappen så den inte syntes. När eleverna sedan lämnade in provet skrynklade de ihop fusklappen, kastade den i papperskorgen och sa att det bara var ett kladdpapper.

Snart upptäcktes fusket och rutinerna ändrades.

– För att stoppa fusket tvingades vi stämpla alla sidor på provet och alla kladdpapper så att de inte kunde ta med sig förskrivna papper hemifrån. Vid varje prov använde vi en ny sorts stämpel på de kladdpapper som skulle användas.

 

Att dagens fusk ser annorlunda ut än tidigare beror till stor del på teknikutvecklingen. Det gör också fusket svårare att upptäcka för lärarna. Därför måste lärarna bli vassare i att bedöma vad som är fusk. Men lärarutbildningen fokuserar för lite på kunskap om bedömning, menar Erik Winerö.

– Utbildningen i bedömning har varit obefintlig på lärarutbildningarna. Fram till 2011 var det inte ens obligatoriskt. Det är märkligt med tanke på att en så stor del av en lärares arbete på olika sätt är bedömningsrelaterat.

Dubbla agendan är katastrofal 

Lars Fonseca, forskare och universitetslektor i pedagogik och lärande vid Linné­universitetet menar att inget tyder på att fuskandet kommer att minska. Tvärtom.

– Incitamenten att fuska har ökat.

Hur menar du?

– Det pågår en normkonflikt där olika förväntningar krockar med varandra. Skolans aktörer förväntas att göra allt för att maximera betygsresultaten, samtidigt som man förväntas följa regler och inte fuska, säger Lars Fonseca och fortsätter:

– Elever som inte blir godkända är ett misslyckande för skolor som sätter upp mål om att en viss procentandel av eleverna ska gå ut med godkända betyg. Därför kan det var lätt att lärare godkänner elever som har det svårt och kanske inte borde få godkänt. Det blir en form av belöning med godkänt för att eleven kämpar på.

Utvecklingen är farlig, menar Lars Fonseca.

– Den här dubbla agendan är katastrofal. Skolan är bland annat till för att lära unga människor hur man lever tillsammans med regler och normer. Det är dags att punktera den dubbla agendan genom att börja prata om den.

Den dubbla agendan, som Lars Fonseca menar är starkt sammankopplad med marknadsskolan, kan också vara en förklaring till att fuskandet breder ut sig på många andra håll i skolvärlden.