Mannerheim: Skolans uppgifter skapar fusket

Eleven ska söka, sålla, analysera, undersöka, jämföra, resonera och kritiskt granska. I flera veckor. På ett ämne. Inte undra på att fusket breder ut sig, menar gymnasieläraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.

– Det är väldigt få barn och ungdomar som klarar dagens stora arbetsuppgifter. Det är inte konstigt att de fuskar. Barnen kommer hem med uppgifter där de kanske ska resonera och jämföra våldet under mänsklighetens historia eller författa egna åtgärdsprogram för att rädda jorden. Då ligger det nära till hands att fråga en förälder.

Och kan inte mamma eller pappa hjälpa till kanske kompisen, syskonet, eller numera också AI-roboten, kan fixa hemuppgiften. Eller läxhjälpsföretagen.

– Det är mycket mer fusk än vad vi vet om. Men det handlar om hur mycket man orkar som lärare. Man vill inte sitta som en spion och utreda fusk, kalla in föräldrar och rektor för något som skolan inte ens hurrar för. Det är mycket lättare att blunda och sätta ett bra betyg.

”Läroplanerna har nått vägs ände”

Enligt Filippa Mannerheim är roten till fuskandet dagens pedagogik.

– Vi måste inse att läroplanerna och kurs- och ämnesplanerna har nått vägs ände. Det funkar inte längre, säger hon.

Men man har ju ändrat kursplanerna nyligen?

– Ja, men det räcker inte att man kortat ned formuleringar och petat in ”kunskaper om” här och var. Själva idén att eleverna ska vara ute på nätet och undersöka saker och visa upp avancerade kognitiva förmågor är kvar. Läroplanen beskriver en vuxens tillvägagångssätt. Det är för svårt för eleverna, säger Filippa Mannerheim, som menar att synsättet dessutom inte gagnar skolans likvärdighetsmål.

– Stora uppgifter som kräver hjälp av föräldrar eller andra är förödande för lik­värdigheten.

”Vi vet hur vi ska jobba i det lilla”

Kommer inget att ändras tror Filippa Mannerheim att fusket kommer att öka.

– Vi måste se till att skolans metoder och kunskapssyn stöttar ett så fuskfritt arbete som möjligt.

Hur menar du?

– Vi måste återgå till en kunskapssyn där eleverna får lära in i sina egna huvuden. Och sedan får de sitta på plats i skolan och återberätta det de lärt sig. Vi vet hur vi ska jobba i det lilla. Och det handlar om inlärande och att eleverna måste kunna grundläggande fakta.

– Så gjorde vi förr och det gick utmärkt. Det fanns fusk då också, men inte så att du kunde fuska till dig en fem sidors uppsats. Då var det mer en fusklapp, skriva ett begrepp på handen eller på låret under strump­byxorna, säger Filippa Mannerheim.